På en ö någonstans i havet befinner sig tre systrar och deras senila far. Systrarnas kall är att ta hand om märkliga djur och varelser som lider nöd i vår "civiliserade" värld av oljeutsläpp, avfall och andra otrevligheter. Eftersom åldern börjar ta ut sin rätt letar systrarna febrilt efter barn som kan bli arvtagare till deras mödosamma arbete. I London väljer de ut varsitt barn och tar med sig dem till ön. Oturligt nog visar det sig att ett av barnet är en elak liten skitunge som minst av allt vill hjälpa till att tvätta oljeindränkta fåglar rena eller sjunga för sälkarlar....
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen, Rowling var inte först. Men med Rowling fullbordades den engelska monstertraditionen och drevs till sin fulländning. Ibbotsons böcker riktar sig till barn medan Rowlings böcker om Harry faktiskt låter hjälten utvecklas tillsammans med sina läsare och bli vuxen. Ändå är det med skräckblandad förtjusning jag läser Ibbotson. Hennes böcker är fantasirika, knasiga och helt underbara. Huvudpersonerna är ofta barn som inte passar i sina familjer, de drömmer om en annan magisk värld och författarinnan för dem dit. Monsterräddning är en utmärkt bok för barn i mellanstadieåldern, även om den kan läsas med behållning, hur gammal man än blir. Den får en stark trea i betyg.