Jag, Jag, Jag

Våren 1977. Sex Pistols har gjort skandalsuccé med ”Anarchy in the UK” och punken rullar in över Europa.
I tryggt borgerliga akademikerstaden Lund går revolten trögt, men Sophie gör vad hon kan för att spränga alla gränser hon får syn på.
Modig, kaxig och inte så lite självfixerad tar hon för sig av det livet har att erbjuda.
Klubbar i London, leran i Roskilde, udda sex, nya droger och psykologlinjen i Lund – allt är till för att testas. Åtminstone en gång.
Men mitt i allt längtar Sophie efter någonstans där hon vill stanna. Efter en fast punkt i tillvaron och någon att kalla ”min kille”.
En svår ekvation att få ihop när man samtidigt vill vara helt fri och oberoende.
Sophie hinner både lämna och bli lämnad innan hon hittar den hon vill stanna hos:
Alex.

Jag, jag, jag är Unni Drougges första roman. Den kom ut 1994 och är ett unikt och i högsta grad självupplevt tidsdokument från punkens era. Samtidigt är det en berättelse många kommer känna igen sig i idag, tjugofem år senare…

Utdrag ur boken:
Jag minns så väl hur jag låg på rygg i min vardagsrumssoffa i lägenheten på Gamla Väster i Malmö, det måste ha varit en lördag, och hörde skrålet från hemvändande kroggäster nerifrån gatan. Jag var stjärnklar. Höggradigt tjackpåtänd. Bredvid mig stod en kaffetermos och jag hällde upp en ny kopp. Fortsatte att läsa. Sartres romantrilogi. Andra boken gick lite trögt. Tittade för ett ögonblick ner på golvet som täcktes av en sisalmatta. Konstigt, det där mönstret... det rörde på sig. Det kunde väl inte vara möjligt. Försökte skärpa blicken. Jo, hela golvet krälade. Som en myrstack när man stannat framför den och barren efter ett par sekunder tonar bort bakom den frenetiska aktiviteten. Men det här var lite skumt, faktiskt. Jag fick helt enkelt låta bli att titta på golvet. Så fort jag höjde blicken fick jag syn på fönstret.
Den tid som vanligtvis förflyter från perceptionsögonblicket till ett översatt meddelande i hjärnan fördröjdes och det var i denna förskjutning som det inträffade som man annars bara hört och läst om.
Klockorna stannade.
Därefter tryckvågen av språngande naken skräck. Fasan stormade in genom fönstret och adrenalinet gick upp på högvarv, äntligen, och jag rivstartade, ryckte åt mig väskan, sköt upp ytterdörren så den slog i väggen, tog varje våning i två kliv, fick upp porten och for ut som en projektil.

Medelbetyg: 4,25 (12 röster)