När jag tänker på Minette Walters, tänker jag på böcker såsom: Iskällaren (1994), Blomsterkronan (1996), Misstanken (2002), men kanske främst på: Skulptrisen (1995). Istället för att läsa några av de böcker som jag aldrig förut läst av henne: Eko (1998), Bränningen (1999) och Ormars skepnad (2001) fick jag för mig att jag skulle läsa om Skulptrisen och se om jag uppskattade den lika mycket idag som när jag först läste den.
Författaren Rosalind "Roz" Leigh tvingas mer eller mindre av sin förläggare att skriva ner den sanna berättelsen rörande, Olive Martin, kvinnan som suttit fängslad i sex år för att först ha slagit ner sin mor och yngre syster och sedan styckat deras kroppar. Motvilligt besöker Roz Olive i fängelset. Olive, en nästan 200 kilos tung matmissbrukare, i fängelset kallad Skulptrisen, är en skrämmande uppsyn för Roz. Hennes motvilja till trots börjar Roz samtala med Olive, och efter enbart några få samtal börjar Roz tvivla på Olives skuld. Mördade hon verkligen sin syster och mamma? Om inte, så vem var det då? Roz börjar snoka i fallet samtidigt som hon med brottas med sin egen förtvivlan rörande en död dotter.
Den här boken var precis lika bra som jag mindes den. Visserligen är den kanske något seg på vissa ställen, men det är kvalitet på boken. Den är mycket välskriven, spännande och den slutar aldrig upp med att engagera mig.
Jag blir nu sugen på att läsa om fler böcker av henne, samtidigt som jag vill läsa de tre böcker jag aldrig tidigare läst av henne.
Slutbetyg, en stark 4:a!