En fullkomligt underbar bok som direkt tog sin plats i mitt hjärta. En gripande historia om en helt vanlig människa i 1900-talets Kina. På knappa tvåhundra sidor berättar den rätt så osympatiske, hårt arbetande och mycket gamle mannen Fugui öppet och inlevelsefullt om sitt liv. Vi tas med på en resa genom krig, kommunism, svält, kulturrevolution, död, sorg, hårt arbete och hjärtskärande livsöden men också kärlek och viljan att leva eller åtminstone överleva. Fuguis två barn och deras öden berörde mig oerhört starkt, 'Att leva' är en av få böcker som fått mig att gråta men den fick mig också att le och ibland att skratta högt.
Yu Hua är själv uppvuxen under kulturrevolutionen och jobbade som tandläkare innan han sadlade om och blev författare, han skriver på ett enkelt men samtidigt nyskapande och innovativt språk. Filmatiseringen av boken förbjöds till en början att visas i Kina, boken är en storsäljare som sägs ha räddat många från självmord. Så här säger Yu Hua själv om huvudpersonen i boken: "Betraktar man Fugui utifrån ser man inget annat än elände. Men när han själv beskriver sitt liv ryms där också massor av lycka."

Betyg 5

En mycket bra bok som tar en med i Kinas moderna historia, från det nationalsocialistiska partiet Guomindangs regeringstid till att Mao Zedongs kommunistiska parti sätter igång Kulturrevolutionen.
Boken är skriven på enkel, men så väl välskriven prosa och fängslar läsaren vid varje ord. Den engagerar och berör och som läsare får man svårt att förstå att det här faktiskt hände under 1900-talet och att det till viss del pågår än idag.

Själv läste jag ut den på en dag och hade stora problem att lägga ner boken - så jag tycker att det säger det mesta om den här boken. Har du inte redan läst boken - gör det!

Betyg 5