En självbiografi eller en spirituell essä. Både ock. Eller snarare dubbelbiografi, för den behandlar även sågstekelexperten Malaise. Malaise som älskade regnskogar och andra vildmarker och den mer flegmatiske tjuren Ferdinandliknande författaren som avskyr regnskogar. Något mer nördigt än en man som ägnar sitt liv åt att studera blomflugorna på Runmarö i Roslagen, är svårt att tänka sig. Men genom denna bok blir dessa ofta getingliknande flugorna ett skäl att berätta om att leva livet långsamt, att finna friheten i begränsningen, vare sig det är blomflugor på just DENNA ö, eller 10 timmar i vänthallen på Los Angeles flygplats.
Jag kan känna igen det där. Mitt eget huvudintresse är ett berömt skepp som sjönk vid halvfemtiden 10 augusti (gamla almanackan) 1628. Denna händelse (som hade varit föga känd om inte ingenjör Franzèn hittat skutan 1956 och lyckats få upp den) ledde till det mesta som jag är intresserrad av idag (dvs. nästan ALLT).
Boken är också en hyllning till entmologen Renè Malaise och hans (bland entmologer) berömda flugfälla. På google ger "Malaise trap"
27 700 träffar medan "Rene Malaise" ger knappt 500.... För en franskkunning är efternamnet något olyckligt...Den här boken är full av livsklokhet och roliga iaktagelser och riktar sig till alla som älskar livet och även till dem som inte älskar livet - för genom den här boken får även den livströttaste lust att genast inhandla en Malaise-flugfälla och börja jaga den sällsynta Criorhina ranunculi eller företa sig något annat lika onyttigt och livsbejakande! En mycket stark trea i betyget!
Ps. En kul detalj som P C Jersild i Svenska Dagbladet inte blev klok på, nämligen tavlan på bokomslaget, får sin förklaring på de sista sidorna. En historia i historien som faktiskt är alldeles sann (har kollat upp det).

Betyg 3