Nils Strindberg var en av de 3 män, som år 1897 försökte nå nordpolen med luftballong. Det var egentligen en helt vansinnig idé, och de kraschade på isen ett par dagar efter start. De 3 klarade sig ett par månader på isen, innan de dukade under för köld och annat. 1930 hittade man resterna från deras läger. Dagböcker fanns kvar, film i en kamera gick att framkalla. En helt otrolig historia kom till världens kännedom. Nils Strindberg var den yngste av männen. Han var bl a expeditionens fotograf.
Resan är tidigare skildrad med utgångspunkt från Andrées dagböcker. André var gruppens ledare. Martinsson gör nu en mycket ömsint skildring av Strindbergs del av expeditionen. Författaren har grävt djupt i offentliga och privata arkiv. Vi får följa Strindbergs uppväxt, hans stora kärlek Anna Charlier, hans beslut att följa med André och ta del av hans funderingar under färden och framför allt ta del av hans fantastiska foto.
Visserligen har jag läst det mesta innan, men boken är lättläst och noggrant gjord och ger Nils Strindberg en rättmätig plats i historien.