”Det heligaste” handlar om Lachlan vars hustru Susan anhålls för mordet på en känd seriemördare och dennes hustru som hon har träffat via sitt arbete som rättpsykiatriker. Lachlan är övertygad om att Susan är oskyldig och tillbringar därför dagarna och nätterna med att gå igenom hennes privata handlingar för att hitta bevis som kan rentvå henne.
Hela boken är skriven i dagboksform. Författaren Denise Mina påstår att texten är Lachlans riktiga dagbok, så med andra ord är boken baserad på en verklig händelse. Huruvida detta stämmer eller inte vet jag inte, och ärligt talat bryr jag mig inte heller för berättelsen är, sann eller inte, väldigt spännande och medryckande. Det är det vardagliga sättet dagboken är skriven på som gör att det är lätt att ta till sig berättelsen. Man får som läsare följa Lachlans vardagsbekymmer, förtvivlade tankar och upptäckter om att han kanske inte kände sin hustru så bra som han trodde. Han tänker tillbaka på saker som han gjort tillsammans med Susan och funderar över hur framtiden ska te sig för deras gemensamma dotter. Detta varvas med utdrag från diverse handlingar som Lachlan hittar i Susans dator.
I och med att det går ett rykte om att Susan hade ett förhållande med seriemördaren är tidningarna ständigt efter Lachlan för att ta bilder på honom och få intervjuer. Detta är något som Lachlan avskyr, men blir ändå på något sätt glad av att hitta en bild på sig själv i tidningen där han faktiskt ser rätt snygg ut. Lachlan känns väldigt trovärdig och mänsklig i sin osäkerhet och vånda.
Jag gillar den svarta humorn som ibland glimtar till. Men jag stör mig på en liten detalj gällande översättningen. På ett ställe i boken slår en kvinna till en man med en konsumkasse! Jaså, tänker jag; har de Konsum i England också? Knappast. Jag vill läsa texter som är översatta från ett annat språk till svenskan, inte texter som är anpassade till svenska förhållanden, tack.
En sak som gör att jag kan ifrågasätta sanningen av dagboken är dess korrekthet och detaljrikedom. Jag menar, när man skriver dagbok berättar man inte saker och ting in i minsta detalj och återger fullständiga konversationer man haft med andra människor. I alla fall gör inte jag det. Lachlan är dock författare, så det är kanske därför dagboken är så omfattande och detaljrik. Nåja, ”Det heligaste” är en annorlunda roman som jag varmt kan rekommendera.