Fribäraren och andra arktiska skrönor
Alla novellsamlingar med undertiteln "...och andra arktiska skrönor" av dansken Jørn Riel är god underhållning. De återkommande personerna i böckerna är danska jägare som lever ensamma eller med en jaktkamrat i en minimal stuga i det avlägsnaste Grönland och det är många, många mil till nästa ensamma stuga eller inuitsamhälle. De geografiska avstånden må vara stora, men gemenskapen mellan dessa människor uppe i den eviga kylan är varm. Här är historien om den ensamme jägaren som drabbas av kronisk erektion och i en annan historia lever två jägare och en gris tillsammans i en liten stuga men den ständiga ensamheten gör den ene galen, så han förväxlar sin jaktkamrat med grisen och äter upp honom. Man lever hårt, ensamt och smutsigt, men skrattet är aldrig långt borta i Jørn Riels inkännande skrönor. Riel har av av danskarna jämförts med Fritiof Nilsson Piraten och det stämmer bra.
Själv läser jag hans historier på danska. Flera av skrönorna, men även hans allvarligare romaner med såväl gröndländska som Sydostasiatiska motiv har översatts till svenska. Författaren själv har bott länge i såväl de arktiska trakterna som i de tropiska miljöerna.