Uppföljaren till Talismanen är lika bra som Talismanen var dålig. Ett antal barn har blivit bestialiskt mördade i den lilla amerikanska småstaden French Ending. I bokens inledning får vi stifta bekantskap men en rad personer som på olika sätt är kopplade till det händelseförlopp som kommer att utspela sig i denna TwinPeakska berättelse. Allt pekar mot det svarta huset - som inte vill bli hittat. En ond kraft som härhör från en annan värld, ett akademiskt sinnat motorcykelgäng, en blind och ofattbart cool radiopratare, en rättrådig sheriff, en vansinnig tvillare samt den före detta polisen ”Hollywood” - eller med det namn som vi också känner honom: resenären Jack – spelar olika roller i detta drama som blir djupare och hemskare ju närmre Det svarta huset och Terrirorierna vi kommer.
Här har King och Straub lagt upp en rad karaktärer som engagerar betydligt mer än i första boken. Och det som ska vara skräckinjagande och äckligt blir också det, då jag på ett helt annat sätt tror på det som berättas. Generellt sett känns det som att de intentioner som författarparet hade med första boken - men misslyckades med - lyckas de med i denna bok. Därmed faller också lite förtydligande och glans över den första boken. Varje gång Jack tänker tillbaks till händelserna i sin barndom blir dessa händelser något mer trovärdiga och engagerande än de var när jag lästa själva boken. En uppföljare som är oerhört mycket bättre än föregångaren.
Det är också coolt att Stephen King i denna bok syr ihop Talismanen med bokserien om det Svarta tornet och dess huvudperson, revolvermannen Roland.