Format: 30 x 25 cm, vikt: nästan 1,5 kg. Ännu en härlig bok av Nils-Olof Olsson. Här är det Stockholm som skildras genom olika konstnärers temperament. Vad som slår mig är, att husen må skifta genom seklerna. Och från 1500-talets lilla småstad till vår tids storstad, har Stockholm lyckats bevara sin själ; åtminstone i konsten. Trots att mycket vatten fyllts ut av den växande staden, så är vattnet ännu stadens själ. Ännu när regalskeppet Vasa sjönk 1628, var staden mindre än dagens Kävlinge - men stenhusen började redan då breda ut sig så smått och med de stora byggprojekten bara några tiotal år senare, fick staden sina nuvarande gator. Gator mot vars hus och torn Mälaren och Strömmen kastat sina solreflexer och gett staden det speciella intensiva ljus som alltid överraskar en skåning som undertecknad. I denna bok finns flera av svensk konsthistorias stora konstnärsskap representerade; från den okände som målade Vädersolstavlan, till Dahlbergs extremt detaljerade (och inte helt korrekta) vyer av stormaktstidens huvudstad, brödernas Martin som skildrade Bellmans Stockholm, Eugéne Janssons och Prins Eugens blå sommarnätter och här finns nittonhundratalets alla naivister, kubister och andra -ister fram till de datorbearbetade bilderna av dagens konstnärer. Och trots alla välmenta rivningsvandaler i Stadshuset, så lyckas Staden behålla sin alldeles speciella själ.
Oscar Wilde hade rätt i sin paradox, att det inte är konsten som efterbildar verkligheten, utan tvärtom! Det är den här boken ett fint bevis på!