Margaret Prior, en ung överklasskvinna i 1800-talets London, har förlorat sin far och är djupt deprimerad. För att återhämta sig ägnar hon sig åt välgörenhetsarbete och besöker kvinnoavdelningen i Millbank, stadens grymmaste fängelse. Bland mördare och vanliga småtjuvar finns Selina Dawes – spiritistiskt medium, som sitter anklagad för att en ung kvinna ska ha dött under en av hennes seanser. Margaret är till en början skeptisk beträffande Selinas gåvor, men finner sig med tiden alltmer dragen till henne. En stark själsfrändskap uppstår, och så småningom tänker Margaret på Selina dag som natt.
Så börjar tecken och meddelanden dyka upp från fängelset; det kan vara en bukett av Margarets favoritblommor på nattduksbordet, Selinas hårfläta på huvudkudden. Obönhörligen dras Margaret in i en skymningsvärld av skuggor, oregerliga andar och väntade trick, och hennes längtan att vara tillsammans med Selina växer. Men hur långt är hon beredd att gå för att på allvar få förenas med Selina?
Sarah Waters målar upp en fantastiskt spännande bild av miljöer och dofter i det sena 1800-talets London. Och som läsare svävar man länge i tvivelsmål om hur starka krafter Selina egentligen besitter. Livstråden är en sensuell berättelse som otillåten längtan och samtidigt en rafflande och sofistikerad spökhistoria som framkallar rysningar längs med ryggraden.
Översättning Irja M Carlsson
Sarah Waters är född 1966 i Wales men numera bosatt i London. Hon debuterade med Tipping the Velvet (1998). För sin andra roman, Livstråden, tilldelades hon både Somerset Maugham Award och utnämndes till Sunday Times Young Writer of the Year år 2000.
Nedstående Recension av Mathias Jansson, Bokus:
Sarah Waters är en stor berättare. Hennes roman utspelar sig inte bara i det viktorianska England, utan bär på många sätt karaktärsdrag från den engelska romankonstens storhetstid, när det gäller personteckningar, miljöer och berättarteknik. Livstråden är ett tydligt bevis på att det fortfarande finns författare som kan konsten att berätta en bra historia.
I centrum står Margaret, som efter faderns död har sökt sig till det fruktade fängelset Millbank för att bedriva välgörenhets arbete. I fängelset träffar hon spiritisten Selina Dawes dömd för misshandel och bedrägeri. Deras bekantskap leder till att Margret börjar göra privata efterforskningar i Selina Dawes fall, och hon dras allt djupare in Selina Dawes mystiska värld av spiritism.
I Livstråden presenterar Sarah Waters två mycket intressanta kvinnoporträtt från det viktorianska England. Hon låter oss få en inblick i två miljöer, Margrets borgerliga hemmiljö och Selina Dawes ogästvänliga fängelsecell, som vid ett första ögonblick kan verka väsenskilda, men ett fängelse kan som bekant se ut på många olika sätt...
Man ska inte ha bråttom när man läser Sarah Waters Livstråden. För när man kommer till slutet är det ett avsked som man helst skulle vilja slippa. Det är en roman som man omger sig med och lever med, och som riktigt bra romaner så saknar man den, när den är slut.
Utdrag ur boken:
"Klockan är mycket, de har släckt Kristallpalatsets lampor. Jag ser bara en stor svart fyrkant avteckana sig mot himlen.
Nu hör jag polismannens röst & hur mrs Silvester skriker & får Madeleine att gråta. Mrs Brinks sovrum är det enda stället som är tyst i huset, & jag vet att hon ligger där, alldeles ensam i mörkret. Jag vet att hon ligger mycket stilla & rak med håret utslaget & en filt över sig. Hon kanske lyssnar till skriken & gråten, hon kanske fortfarande önskar att hon kunde öppna munnen & tala. Jag vet vad hon skulle säga om hon kunde tala.
Jag vet det så väl att jag tycker att jag hör det.
Hennes låga röst, som bara jag kan höra, är den mest skrämmande rösten av alla."