Lovisas mamma vill att Lovisa ska börja spela cello, men Lovisa själv gör vad som helst för att slippa. Hon börjar till och med hellre med fotboll. Tjejaget i Råninge BK har redan varit igång ett tag och Lovisa kastas rakt in i träningar och matcher. Mamma och pappa begriper ingenting, men det är i alla fall bättre än Isabellas pappa, som alltid står vid planen och skriker. Han verkar vilja vinna mer än tjejerna själva. Värre är att Tussan, Lovisas bästis, inte heller fattar något. Allt eftersom fotbollen blir viktigare och viktigare i Lovisas liv, vidgas sprickan i deras vänskap.
Detta är första delen i serien om Lovisa