Den som läser Anais Nins sju berömda dagböcker 1931—1974 kan inte undgå att marka att stora och väsentliga händelseförlopp är utelämnade. För att kunna publicera dagboken redigerade Anaïs bort stora delar av sitt privatliv.
Särskilt nödvändigt var detta när det gällde de omtumlande år som följde sedan hon 1931 mött Henry Miller och hans hustru June. Anais var då gift med den amerikanske bankiren Hugh Guiler och bodde i ett komfortabelt hus i Louveciennes nära Paris.
I Henry & June får vi läsa den ocensurerade dagboken, den som också ligger till grund för Phil Kaufmans film med samma namn
Detta Paris bildar bakgrund för den passion utan sans och måtta som uppstår mellan den oborstade men karismatiske författaren Henry Miller och den förfinade och katolskt hämmade Anaïs Nin. När hon till yttermera visso obevekligt dras till June, Henrys hustru, förstår man att det kanske är först idag som denna dagbok kan ges ut.
Den dubbelhet som hon också kände i sin kärlek gentemot å ena sidan Henry och June, å den andra sin man Hugh skildras med frenesi och stor ömhet. Först med Henry & June kan man säga att Anaïs Nins verk är fullbordat
Utdrag ur boken:
Till Henry: "Du säger "Gide har intellekt, Dostojevskij har det andra, och det är vad Dostojevskij har som verkligen betyder något." För dig och för mig är den högsta stunden, den intensivaste glädjen, inte när våra intellekt dominerar utan när vi förlorar våra intellekt, och både du och jag förlorar det på samma sätt, genom kärlek. Vi har förlorat våra intellekt till June...
Säg mig en sak. Du har en känsla för det makabra. Din fantasi dras till vissa ruskiga bilder. Har du sagt till Bertha att livet med June var som att bära omkring på ett lik? Bryr du dig verkligen om Junes neuroser och sjukdom, eller svär du bara åt det som förslavar dig?"