lärorika faktadelar, men jag tycker exemplen upprepade sig lite för mycket.

Betyg 3

Jag är en fattigpensionär som hade en elspis med bara en av fyra plattor som funkade, då jag den 19 september2006 åkte upp till en ny bensinmack för att tanka till extrapris. På vägen passerade jag soptippen. Därför tog jag med mig ett gammalt plåtrör, som stog i trädgården och lämnade in det. Jag saknade ett litet plasthjul till min diskmaskin . Körde därför ner till de gamla köksmaskinerna som stod samlade där.När jag stannade bilen och gick ut fann jag en helt ny elektro-heliosspis precis vid min baklucka. Inte en rostfläck, alla plåtar kvar i ugnen, även grillspett o dyl.
Efer att jag kollat runt mig , lyfte jag in den i bilen.(man får inte ta något från tippen! Hem och kolla om allting funkade. JAAA! Allt okey.
Idag står den i mitt kök. En prydnad.
Nästa dag gick jag in på biblioteket i Mariestad, hittade en tidning som heter SÖKAREN. Där fann jag en artikel av Jan Cederquist om synkronicitet. Jag blev jublande glad, det hade ju precis hänt mig
Christer

Betyg 5

1) Hur stor är sannolikheten att du just nu (dvs i det ögonblicket du läser detta), läser något som skrivits av en person som bl.a.
a) Är 178 cm lång och väger 73 kilo och har ett födelsemärke i vänstra handens tumveck som är format exakt som ett hjärta.
b) Att personen i fråga har tatueringar med bronsåldersmotiv på sina underarmar.
c) Att personen i fråga under några år har bott på gatan Maden 10 i den danska staden Århus.
Sannolikheten är ungefär lika stor som att du slår en perfekt tärning en miljon gånger och varje gång kommer sexorna upp.
Men det du just nu läser har skrivits av en person som täcks av a, b, c.
Hade jag sen lagt till en miljon andra kännetecken hos mig (t.ex. mitt unika DNA), så inser du att sanolikheten att du läst detta är helt obefintlig.
Jag menar: Räknar man ut sannolikheten för att något inträffat efter det att det inträffat, så inser man (med Tage Danielssons berömda Harrisburg-olycke-logik), att det engentligen inte kan ha inträffat.
2) En gång ringde jag fel när jag skulle ringa en bekant i Stockholm och Lena Nyman svarade.
Sannolikheten för att hon skulle svara på mitt felnummer är obefintlig.
Men sannolikheten för att en kändis skulle svara på mitt felnummer är ganska stor (för i Stockholm bor massor av kändisar) och denna kändis kunde lika gärna ha varit Olof Palme (som då ännu levde) eller t. ex, Hasse Alfredsson.
3) En gång satt jag på tåget till Stockholm. Jag började prata med en medpassagerare. Det visade sig att han var en gammal barndomkamrat till min far och dessutom kände personen som jag skulle hälsa på.
Exemplen på slump kan mångfaldigas.
Det inträffar miljoner saker varje dag, därför vore det mot slumpen och sannolikheten att det inte skulle inträffa slumpartade händelser rätt ofta.
Och det vore osannolikt om inte några av dessa slumpartade händelser skulle få avgörande effekt på våra liv.
Så slumpen är egentligen inget konstigt. Shit happens lixon.
Därför bör man nog inte ta denna bok allt för allvarligt, den är ju bara en samling slumpartade händelser som samlats mellan två pärmar. Författaren har inte beskrivit de miljarder tillfällen då ingenting inträffat eller då slumpen inte haft någon betydelse.
Det är som när ett horoskop slår in: I morgon kommer du att tjäna pengar. Horoskopet slog in, kan du tänka dej, dagen efter hade butiken sänkt priset på äpplen med 25 öre kilot! (Vore konstigt annars, butiker sänker alltid priset på nån vara).
En mycket tänkvärd roman om slumpen är:
Stanislav Lem: Snuvan.
Den handlar om hur en serie händelser som till synes har med varandra att göra, bara kopplats samman av den blinda slumpen och därför inte har något som helst med varandra att göra.
Jag tror trots det, att vi behöver något att tro på.
Jag äter själv en dyr medicin som enligt seriös forskning inte har någon effekt. Men jag tar den ändå, för den har botat min depression.
Om det beror på placebo-effekten eller på att den seriösa forskningen har fel, är egentligen ganska ovisentligt för mig.
Så jag tror att lite "vidskepelse" (tro eller va det nu är) kan vara nyttigt.
Men att låta denna "vidskepelse" helt styra ens liv är bara vansinne: De kristnas pogromer, vissa muslimers tolkning av Jihad eller astrologi eller annat stolligt.
En bekant till mig, brukade stanna hemma från jobbet när hans horoskop varnade för "Tycho-Brahe-dagar"!
Ps. Visst innehåller boken ett Einstein-citat. Baksidestexten innehåller dessutom ett citat av Lasse Berghagen. Ingen av dem var/är experter på spelteori - och det är den teorin som borde tillämpas på boken.
Som jag brukar säga:
Einstein var bra på
mikro-kosmos
och
makro-kosmos
men visste inget om
apri-kosmos.

När jag hade läst halva boken började jag tveka om jag skall läsa längre.
Trots att boken är lättläst - konstigt hade det varit annars då den är skriven av ett reklamproffs. Men ack vilken skymf den är mot riktiga faktaböcker att detta alster säljs som en sådan. De "fakta" som presenteras i boken är välvilligt uttryckt, missförstådda i grunden. I den mån de alls är förstådda av författaren. De facto presenterar inte C.
någon fakta i boken utan en högst personlig livsåskådning. När blev det
fakta? Det rimliga är att ställa boken i genren "personliga reflektioner presenterade".

Allra sämst är Cederquist när han citerar fysiker i sitt naiva resonemang
utan att ens själv förstå vad han skriver om. Mycket riktigt haltar boken mer än betänkligt i dessa avsnitt. Men som reklamman tycks han inse att
om han tar med några namn som väcker respekt så ger det boken större
trovärdighet.

Men visst, trots att boken troligen kommer att hamna i återvinningen måste jag medge att det är en välskriven bok. Språket är enhetligt hållet,
det finns en röd tråd etc. Men det räcker inte för att den skall kallas
litteratur. Bokens syfte är att övertyga (författaren själv?) och metoden
är den från reklamvärlden kända ständiga upprepningen.

Betyg 1

För mig var boken en verklig a-ha upplevelse. Tänk att en annan människa har samma idé som jag - det jag knappt vågat prata om - man vill ju inte verka knäpp. Visst var det upprepningar av slumpartade händelser - många kanske nte så intressanta.
Men just tanken på att det kan finnas en typ av "internet" mellan människor - eller att saker som bara sker försöker säga oss något - det var intressant. Jag råkar faktiskt då och då ut för oförklariga händelser men som Kommunalråd vill man ju vara betrodd - så man håller ju vissa saker för sig själv...men visst har jag fått hjälp av något - det som Jan tar upp i boken - den slump som inte bara är en tillfällighet.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)