Sommaren är som den brukar i Mumintrollets dal, varm och full av trevliga möjligheter. Det lilla djuret Sniff har hittat en egen grotta - en mycket stor händelse. Men sent på natten kommer stormen... Om man är mycket liten är det svårt att fatta att världsrymden är kolsvart och aldrig slutar, och att jorden är en försvinnande liten gnista liv. Plötsligt - långt ute i mörkret lyser ett rött öga, som blir större för varje dag. Det är kometen som kommer närmare och närmare Mumindalen! Himlen är röd och havet kryper längst ner i sina hålor. Vartenda litet knytt packar ihop sina saker och flyr. Men Snusmumriken tar sin munharmonika och spelar visan om äventyr som inte är lagom stora utan alldeles kolossala, och så ger de sig rakt ut i farligheten. Följ med!
Utdrag ur boken:
Man vet aldrig med kometer. De kommer och går som de vill. Kanske kommer den inte alls hitåt.
Vad är en komet för nånting? frågade Sniff och blev svart i ögonen.
Vet du inte det? sa Snusmumriken. Ni är ju ute och tittar efter farliga stjärnor. En komet är en ensam stjärna som har tappat besinningen och störtar omkring i världsrymden med en glödande svans efter sig. Alla stjärnor har ordentliga banor att gå runt i men kometen kan dyka upp var som helst. Här också.
Och hur går det då? viskade Sniff.
Illa, sa Snusmumriken. Hela jorden går i småbitar.
Hur vet du allt det där? frågade Mumintrollet häftigt.
Snusmumriken ryckte på axlarna.
Folk pratar, sa han.
Nedskrivet av Salamis