När Sir Claud Amerys forskningsresultat blir stulet riktas genast misstankarna mot hans närmaste familj. Istället för att tillkalla polisen ger han tjuven en chans att återlämna tjuvgodset. Istället blir han brutalt mördad. Spårhundarna Poirot och Hastings får genast upp ett spår, men familjen är högst ovillig att hjälpa till.
Låter det välbekant? "Mörk brygd" är egentligen en pjäs, men har arbetats om till bokform av C. Osborne som är expert på Christies liv och leverne. I "Mörk brygd" finns kärnan till alla Christies intriger. Men synnerligen platt och tillrättalagt framställt. Att härma en annan författares stil, måste vara den mest destruktiva process en författare kan sätta igång med. För även om Osborne lyckas härma Christies språk och persongalleri, är romanen död. Ibland skulle jag faktiskt vilja påstå att "Mörk brygd" snuddar vid att vara en parodi på deckardrottningens böcker. Det fanns säkert en orsak till att Christie valde att framställa "Mörk brygd" som pjäs istället för bok. Hon kanske såg svagheterna och valde att låta skådespelarna ge pjäsen liv istället. Osborne verkar inte alls noterat detta. För läsare som gillar Agatha Christie är denna bok en "dödsfälla", den tar bort all magi!