En härlig junimorgon åker familjen Melkersson iväg med Saltkråkan I och anländer till ön under hällande regn. Familjen ska bo i Snickargården och vara kvar på ön hela sommaren. Melker älskar sina tre pojkar och sin granna dotter Malin, som fungerar som familjens mamma, trots att hon bara är 19 år fyllda. På bryggan står en bastant figur med en majestätisk Sankt Bernad bredvid sig. Tjorven är den första på ön som blir vän med familjen Melkersson, men hon är rakt inte den sista...

Med "Vi på Saltkråkan" visualiserar Lindgren skärgårdens juniblå nätter och svalkande sommardagar. Vi möter hennes mest sympatiska bokkaraktärer, Tjorven och farbror Melker. När Malin beskriver mötet med Tjorven på bryggan i sin dagbok under första kvällen i Snickarboden låter det så här;

"Så liten har jag aldrig känt mig, skrev Malin i dagboken, som när jag inför det barnets ögon måste gå över landgången i strömmande regn och fullastad med prylar. Hon hade en blick som liksom såg allt. Jag tänkte, att det där måste vara Saltkråkan själv och blir vi inte accepterade av den ungen, så blir vi aldrig accepterade på ön. Därför sa jag inställsamt som man gör till små barn: "Vad heter du?", "Tjorven", sa hon. Bara en sån sak! Kan man verkligen heta Tjorven och se så majestätisk ut? "Och din hund", sa jag.
Då tittade hon mig stadigt i ögonen och frågade lugnt:
"Vill du veta om det är min hund eller vill du veta vad han heter?"
"Bägge sorterna", sa jag.
"Det är min hund och han heter Båtsman", sa hon och det var som en drottning nedlät sig att presentera sitt favoritdjur."

Har man sett serien spelas varje ögonblick upp i minnet, rösterna, kluckandet mot bryggan, Melkers svordomar när han misslyckas med sina många "händiga" projekt. Jag faller handlöst för denna underbara bok. Den ligger på "inköpslistan" och mitt betyg känns ganska självklart. En feel-good bok som verkligen håller....

Det är sant att Astrid Lindgren ofta skrev om starka flickor, men de som brukar nämnas, som Pippi och Madicken, har jag aldrig fått någon relation till. "Ronja Rövardotter" och "Vi på Saltkråkan" är de starkaste böckerna Lindgren skrivit (även om delar i "Emil i Lönneberga" håller samma klass). Båda böckerna har viktiga personkaraktärer av båda könen och båda är trovärdiga (vilket Pippi Långstrum knappast kan uppfattas). Många författare som försöker skriva om starka flickor har en förmåga att överdriva, pojkarna får vara bleka bipersoner. Resultatet blir svaga "flickböcker", respektive "pojkböcker".
Astrid Lindgren utgör en motpol. Här finns modiga, rädda, smarta, elaka, tuffa, trygga, glada och ledsna barn, av alla de sorter.

Betyg 5

För ett tag sen kom jag på att jag faktiskt inte har läst Saltkråkan sen jag var sisådär fem år. Jag hade väl inte de största förväntningarna när jag satte mig ner med boken jag sett filmatiserad ett antal gånger, men jag blev totalt överraskad! Den är helt genialisk och fångar även mig som är 18 år direkt! Alla ni som någonsin tänkt tanken att Astrid Lindgren skulle vara överskattad: Mer fel än så kan man inte ha! Boken får utan tvekan en stark femma!

Betyg 5

Att skriva vad ”Vi på saltkråkan” handlar om känns nästan lika meningslöst som att berätta på vilket klockslag ”Kalle Anka” visas på julafton. Det är något som alla Svenskar vet. Karaktärerna och replikerna och vad som händer på Saltkråkan flyter i vårt blod.

Men det finns saker som alla som sett tv-serien, som boken baseras på, i mångt och mycket missar. Exempelvis den mörka smärta som frånvaron av modern i familjen skapar. Melkers känsla av ensamhet och otillräcklighet. Malins frustrerade längtan till något som ligger bortanför att ha blivit mamma till sina bröder – och sin far.
Framförallt Malins tankar kommer fram extra bra i boken då flera stycken är direkt från hennes dagbok.
Annars är boken och serien väldigt lika varandra – med skillnaden att boken går djupare.

Maria Johansson läser in boken och lyckas lika bra att levandegöra de andra karaktärerna som med att inte glida in för mycket i sitt 7-åriga alterego – Tjorven. Det känns rätt att boken läses av någon som var med i serien – för det går helt enkelt inte att separera boken från tv-serien idag. När någon säger: ”Maaaalin”, vill man att det ska låta på ett speciellt sätt.
Och om inte Astrid Lindgren själv läser in boken, så är Maria Johansson bästa alternativet.

Betyg 5

o vilken underbar bok, har nog kommit lite i skymundan för de stora astridböckerna och filmatiseringen. läste denna förra sommaren med mina söner på 4 och 8 år, mycket varma rekommendationer.

Betyg 5

Tjorven helt enkelt.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

I tv-serien och filmerna tenderar man att göra Melker till en clown. Han är mer rättvist framställd i boken. Lite opraktiskt men någon som alltid gör sitt bästa. På sätt och vis skildrar boken en annan tid. Familjen Melkersson kommer till ett sommarnöje utan elektricitet, rinnande vatten och avlopp. Och tycker att de har det toppen. Vi på Saltkråkan är en utmärkt bok.

Betyg 4