Jag har länge undrat varför det skrivs så lite äventyrsböcker för vuxna. Om man undantar böckerna om Arn så kan det mesta klassificeras antingen som deckare (boring) elller som thrillers (even more so). Därför har mötet med Björn Holm varit en trivsam upplevelse. Jag hade aldrig hört talas om karln eller hans böcker som är skrivna till största delen under 1980- och 1990-talen. Men detta är tvättäkta äventyrsromaner, med spännande och välspunna historier som dessutom behandlar en tid i ett Sverige som det annars så vitt jag vet skrivits mycket lite om.
Skomakarens hus handlar om styrmannen Fabian Bengtsson, bördig från Åland, som enrolleras i den insjöflotta som den sammanrasande svenska stormakten håller i Dorpat i Estland. Runt omkring denne figurerar svenska soldater, sjömän, ester och ryssar. Dorpat ligger i början av 1700-talet i svenska rikets utkant, en utkant som lever på minnet av slaget vid Narva, men som med raska steg är på väg mot Poltava.
Lättläst utan att vara banalt, spännande utan att kännas konstruerat, vanliga människor med både svagheter och starka sidor. Läsning som tidsfördriv blir inte trivsammare än så.