Under 40-talet var Bill Coseys dansrestaurang det populäraste bland de svarta med pengar. Hit kom alla stora stjärnor. Fats Waller och andra spelade på hotellet. Efter Coseys död började striden om hans livsverk. Hans sondotter Christine och hans unga hustru Heed som en gång varit lekkamrater blir bittra fiender. Deras vänskap hade fått sig en stöt redan när Heed som elvaåring giftes bort med den gamla Bill Cosey. När vi möter dem i början av 90-talet lever kvinnorna under ett och samma tak och hatar varandra frenetiskt. När den unga flickan Junior anlitas som sällskapsdam till Heed uppdagas många hemligheter och kvinnorna kan ta itu med all smärta.

Rörig och sentimental berättelse som förvirrade mig från första sidan. Jag fick hela tiden gå tillbaka i boken för att erinera mig om vem Morrison egentligen pratade om. Mot slutet avslöjas orsaken till många forna konflikter, men det tog alldeles för lång tid att ta sig till slutet. Inte särskilt intressant kan jag påstå att det var heller. Detta är en djupt psykologisk roman, som dock faller genom en splittrad berättelse och inkonsekventa berättarperspektiv. Jag kan bara ge boken en tvåa.

Betyg 2

Bokens titel är Kärlek. Kärlek kan yttra sig på många vis, och väldigt nära kärleken ligger hatet och det är hatet som upptar mycket stor del i den här svarta historien.

Två äldre kvinnor bor ofrivilligt ihop i ett hus. En gång var de bästa vänner, nu hatar de varandra. En man från deras förflutna ligger som en skugga över dem. Bill Cosey var en man som många såg upp till, han var farfar till Christine och äkta man till Heed som bara var 11 år när hon blev såld till honom som fru.

En dag anländer en yngre kvinna in i deras liv. Junior som hon kallas får anställning i huset för att hjälpa Heed som lider av reumatism. De har även en ung pojke som kommer och hjälper dem med trädgården och lite av varje. Det uppstår konflikter, vem kan lita på vem?

Hela historien kretsar egentligen runt Bill Cosey och alla hans kvinnor. Bilden av honom förändras under romanens gång och den blir inte positivare i mina ögon. Berättelsen är rörig och väldigt svår att komma in i, det är många namn och mycket är gömt i dunkel. Jag bläddrade tillbaka då och då för att få klarhet, men det var ändå svårt att få något grepp om historien. Inte förrän i slutet började det bli ett sammanhang.

Det handlar om utsatthet, beroende, sex och hat, det är många sorters känslor och jag känner mig till slut äcklad och förbannad av det. Är det författarens avsikt så har hon lyckats med det, men det är ingen bok som jag känner har gett mig någonting. När jag sätter tillbaka den i bokhyllan så känns det skönt att jag lyckades ta mig igenom den. Det tog för lång tid att komma in i berättelsen, när det började bli lite intressant så var det inte mycket kvar. Det var först på slutet som kärleken visade sig. Men man kan ju säga ”bättre sent än aldrig”.

Betyg 1