Under Poirots morgonbestyr blir han abrupt avbruten av en oförskämd flicka. Hon bekänner ett möjligt mord innan hon avfärdar Poirot som för gammal och rusar ut. Brottets ovanliga karaktär lockar detektiven, och hans fåfänga som inte tillåter några ifrågasättanden av hans kunnighet (eller ålder). Snart är Poirot på jakt efter en möjlig mördare, ett motiv och kanske slutligen ett mord?
Adrienne Oliver och Poirot i en och samma bok. Det är upplagt för ett bra äventyr. Tyvärr når författaren aldrig fram med denna historia. Den är splittrad och förutsägbar. Christie brukar aldrig vara särskilt klantig med detaljer, men här känns det som ledtrådarna är övertydliga och ointressanta. Persongalleriet är inte heller av bästa klass. Poirot gnäller mest, liksom Adriene som gnäller över att Poirot inte försätter sig att göra något. Menlöst och tjatigt. När slutet väl kommer är jag redan less och har varit det i drygt en timma. Jag var glad över att kunna lägga boken ifrån mig och börja läsa något mer engagerande. Boken får en tvåa.