Den här boken utspelar sig i den påhittade staden Hope i Montana. Temat är människans hat mot vargen. I Hope har man hatat vargar sedan många generationer tillbaka. När en vargflock börjar härja i området vill man inget hellre än att ha död på dem. Då kallas den unga vargexperten Helen Ross dit för att skydda vargarnas existens. När hon kommer till Hope möter hon ortsbefolkningens hårda motstånd och framför allt motsättningar från traktens största och mäktigaste ranchägare, Buck Calder. (Det är lustigt att alla elaka typer i böcker heter något liknande som Buck. Jag har stött på det många gånger.) Han vill naturligtvis inte få sina djur sönderrivna av vargarna och gör därför allt för att försöka stoppa Helen. Bucks son, Luke, börjar träffa Helen och de inser snart att de tycker mycket om varandra, till Lukes fars stora förskräckelse. Tillsammans försöker Helen och Luke rädda vargarna, men i Hope är det inte lätt.
Evans tar upp ett hett debattämne i den här boken. Det finns ett nytt "talesätt" i Sverige, förkortas SGT, som lyder Skjut. Gräv. Tig, då man talar om hur man på bästa sätt tar hand om vargen. Det finns ett utbrett har mot vargen i nästan alla människor. Författaren beskriver bra hur vargarna förföljs och hur viltbiologerna arbetar för att vargarna ska få fortsätta leva. Det är också en bok som beskriver kärlek och vänskap, och hur svåra de sakerna kan vara. "I vargars närhet" tillhör inte mina favoritböcker, men den går ju att läsa.