Det börjar ännu tidigare

I brevet började jag erinra mig mitt liv och dess mönster. Och i hopp om att finna mening och en början öppnade jag mina portar på vid gavel och lät livet komma rasslande emot mig i en lång kedja av tänkbara inledningar: färgsprakande, elaka, komiska, overkliga, krassa. Som kärleksfulla skrönor och onda sagor. Porträtt och bilder framkallade varandra, började röra sig tills jag kunde känna dem med kroppen, mot huden och i hjärtat. Jag föll genom en spiral av erfarenheter, för att till sist landa på botten av ett hål, på en gård, i en sandlåda i Kiruna. Härifrån, tänker jag, börjar min mödosamma klättring tillbaka till punkten för mitt livs början.

Utdrag ur boken:
Mitt självförtroende vacklade. Ena dagen kände jag mig intressant, andra dagen åt helvete. Jag avskydde detta självhat som slog ut som Pinocchios näsa, helt plötsligt när man minst anade det. Är man ful, tänkte jag, och låtsas att man är snygg kommer andra tro man är det. Går man istället och visar att man vet att man är ful kommer andra tycka att man är till och med är fulare än man egentligen är. Det fanns ju till exempel killar i plugget med bölder av finnar i ansiktet som ändå hade gott anseende hos tjejerna.

Medelbetyg: 4 (2 röster)