Ulf Lundkvist är tecknaren som genom sin vandrande korv Assar, de hårnästa och alla de andra i Nollberga, i en DN-serie skildrar ett Glesbygdssverige som för evigt stannat kvar i masonitskivornas 1950-tal. Det är på sitt vis ett komplement till akvarellmålaren Lars Lerins böcker om sina glesbygder.
Hur som helst, här har Lundkvist illustrerat (eller snarare med-agerat) i en bok som Petter Karlsson skrivit. Karlssons texter skildrar verklighetens Nollberga (som finns lite var stans i vårt land).
Det är tanterna som åker till Stockholm i hyrd buss för att se mannen som kan ALLT och som är så fin, LOKET i Bingolotto.
Här dyker den fd. depressive (nu friske) och härligt självdistanserade elvisimitatören Eilert Pilarm upp, och det eviga bandyfolket och greven som lever kvar i en tid dår då en greve behandlades som en GREVE, om Laholms Fellini och alla de andra verkliga mänskorna som finns i en liten ort nära din stad. Det är ganska bra skildrade porträtt av det Sverige som aldrig syns på kultursidorna.
Men störst av allt är Lundkvists karikerade (eller snarare karaktäriserade!) målningar, tuschteckningar och rent av en torrnålsgravyr föreställande dessa mänskor och deras (för en Lundabo, eller nollåtta) så exotiska miljöer. Lundkvist visar sig här som en av våra stora konstnärer. Sverige det är det som ligger mellan universitetsstäderna, där finns det riktiga Sverige. Det Sverige som Monica Thörnell besjöng i Ted Ströms : En vintersaga. I just love it! (som det heter på modern svenska).

Betyg 4