”Ett vårtal” hölls för studenterna vid Uppsala Universitet den 12 maj 1951. Talet har sin utgångspunkt i debatten om den s.k. tredje ståndpunkten som var ett politiskt ställningstagande bland vissa intellektuella i början av 1950-talet (i huvudsak företrätt av ett antal radikala författare bl.a. Karl Vennberg, Werner Aspenström och Artur Lundkvist). Dessa tog i motsats till Eyvind Johnson avstånd från den västdominerade beskrivningen av det kalla kriget och förordade istället en neutral hållning till konflikten mellan öst och väst. I ”Ett vårtal” polemiserar och belyser Johnson den tredje ståndpunktens svagheter - Johnson menar att dess företrädare, genom att inte ta ställning, gjort sig själva till oansvariga medlöpare:

” I den stund, då ett trasigt och olyckligt Europa i striden
för det västerländska behöver samla alla sina andliga
resurser inför vad som kanske förestår, begår de ett
nytt klerkernas förräderi. De påverkar, de underminerar
- och till slut är de själva bara instrument för krafter
som de i själva verket inte känner, för ideologier och
teorier som de i själva verket inte känner, för ideologier
och teorier som de kanske inte vill acceptera som
personliga levnadsregler eller som samhällsregler.

De är bara med - de löper bara med – oansvarigt.”

Johnson tog med ”Ett vårtal” en klar politisk ställning i det kalla krig som var under uppsegling, ståndpunkten var för Johnson klar: ”antingen Västerlandet med dess möjligheter att bygga en någorlunda hygglig värld - eller Sovjet med dess tydligt imperialistiska syften”. Visst kan man så här i efterhand, och med facit i hand, påstå att även Johnsons bild av skeendet var en smula förhastad och onyanserad. Dock kan man ge honom rätt i sak – intellektuella som väljer att inte ta ställning agerar oansvarigt!

Det som annars slog mig när jag läste ”Ett vårtal” var att det fortfarande (mer än 50 år efter deklamerandet) är högaktuellt även om uppdelningen ”öst-väst” känns omodern. Paralleller kan med enkelhet dras till dagen krig mot terrorismen och de ”nödvändiga” demokratiska inskränkningar som följer i dess spår.

Behöver jag poängtera att språket är av högsta klass?

Betyg 4