Ohhhh, vilken UNDERBAR bok. Språket, berättelsen, karaktärerna. Om ni trodde Ranelid var svårt att läsa, tänk om och prova denna boken, den är verkligen fantastisk.

Betyg 5

”Mina berättelser är flyttfåglar som söker värmen och jag ger mig inte förrän de byggt bo i ditt hjärta.” Så inleder Ranelid sin roman och det är så det gick till att läsa denna berättelse, det gick lite trögt i början men sedan ville jag inte att det skulle ta slut.

I förordet skriver Björn att det kommer många människor till honom som vill att han ska berätta deras historia, men han tackar nej och förklarar, ”att de mest fantastiska och originella öden förvandlas när de blir till ord och skrift”. Men Björn kunde inte säga nej till Maria när hon bad honom skriva ner hennes och Simons historia. Maria och hennes son Omar har flytt från inbördeskrigets Somalia där hennes man och dotter blivit dödade. Nu har de funnit en fristad i Sverige sedan nio år. Men det finns onda krafter även här och det får sonen erfara. Maria har träffat en man som hon älskar, som nu ligger för döden och han kommer inte att få se barnet de väntar. Hon vill nu att Björn ska skriva om hennes älskade innan han dör. Han är utvald att göra det. Det gör Björn, och nu lämnar han över det till oss läsare.

Simon Bakke inväntar sin död eftersom kräftan har tagit hans ländrygg och bäcken i besittning. Han är 50 år och har arbetat som matematikprofessor, genom sin sjukdom har han tid att rannsaka sig själv och han går igenom sitt liv, och minns de människor som passerat revy. Han blev sviken som barn av sin mor och kan inte förlåta hennes svek, hon bar på en hemlighet. ”Hon var månen och ställde sig framför solen och ljög om den. Vem kan kräva att jag ska förlåta mörkret?”

Simon har varit gift och blivit övergiven, nu bor han ensam i en stor våning i Stockholm.
Försynen sände Maria i Simons väg när hon städade trappor i hans hus. Hon var klädd i ett vackert tyg och han blev sanslöst förälskad i denna mörka och kloka kvinna.

Björn berättar i jagform så det är Simons röst vi hör. Det är två människors liv som flätas samman, den ena i Sverige och den andre i Afrika, till slut blir deras liv gemensamt.

Det tog lite tid att komma in i berättelsen, men när jag väl fastnat så gjorde jag det helhjärtat. Mycket av intresset låg i berättelsen om Marias liv, och Simon och hennes liv nu. Ranelid skildrar deras samtal och beskriver så vackert deras vandringar i ett somrigt Stockholm. Han kan konsten att fängsla läsaren genom berättarens röst, om hans tankar och samtal och att inte förglömma de fina Stockholmsbeskrivningarna när de vandrar i sommaren. Björn kan beskriva en människa så det blir intressant och aldrig tråkigt.

Ranelid är en underbar och lättläst författare, aningen barnslig men han har ett eget sätt att uttrycka sig och det måste vara en gåva han fått och som han delar med sig av. Det är jag väldigt glad över. Språket är inte högtravande eller svårt, det går rakt in i hjärtat och bygger bo där och efterlämnar värme.

Betyg 4