"Jerusalem" är en episk historia om jakten efter ett lyckosamt liv. Den börjar i en liten ort i Dalarna som drabbas av en väckelsevåg, vilken förmår ett antal från orten att söka lycka i Guds stad Jerusalem.
I första delen av boken tog det sekteristiska temat stor plats i samband med väckelsevågen där de olika predikanterna försökte vinna över folk till sin egna lilla tro. Och trots att temat känns en aning fjärran idag, smet sig tankarna istället till dagens åsiktsspridning, som liksom det sekteristiska vilket kunde te sig extremt, idag snarare liknar de extremistiska åsikter som snabbt kommit att drabba vårt land och vinna över folk på dess sida. Åsikter som leder till klyftor, ett vi och ett dem som inte fungerar ihop och ett ständigt försök till övertalan.
Men det var inte förrän i andra delen perspektivet vidgades till att gälla livet självt, om hur vi väljer att rasera och bygga upp våra liv efter vad vi tror gör oss mest lyckliga, vare sig det gäller religion eller kärlek. Eller som huvudpersonen Ingmar Ingmarsson beskriver det: "[...] nu kan jag tacka Gud för att han slog min lycka i spillror, så att jag själv fick vara med om att foga ihop dem". Livet är helt enkelt något vi ständigt raserar och bygger ihop i hopp om att lyckan kanske väntar på annat hörn istället, kanske i den lilla orten i Dalarna där livet alltid flyter på i samma mak eller kanske till och med i Jerusalem där man aldrig vet vad som väntar nästa dag.
Det är en berättelse från en annan tid och ett annat Sverige, där man visste namnet på sin granne och inte skyggade från denne, där man accepterade livets skörhet mer än idag när dödsångesten snarare fått en allt större kraft. Men samtidigt finner man likheterna i känslorna: längtan om kärleken, sorgen över sveken, hur vi vill väl men hur försynen sätter käppar i hjulet.
"Jerusalem" är uppdelat i två delar och jag blev en aning besviken med andra delen just för att första delen var brutalt nyanserad, emotionell och närgången. Kanske har det att göra med min icke-tro att andra delen inte fick samma gensvar. Men oavsett är det en berättelse om vår mänsklighet, om vår förtröstan över att vi kan bli lyckliga.