När den lilla flickan Sara Klinga hittas död i havet kastas Patrik Hedström och hans kollegor på Tanumshede polisstation in i ännu ett komplicerat fall. Vad som först tros vara en drunkningsolycka visar sig istället vara mord. Tvålresterna i Saras lungor visar att hon först dränkts, troligtvis i ett badkar, och sedan dumpats i havet.
Mordutredningen blir mer och mer komplicerad och poliserna har svårt att finna ledtrådar i jakten på mördaren. Patriks samarbetsproblem med Ernst Lundgren gör heller inte saker lättare. Misstankar riktas mot Saras pappa, Niclas, men kan han verkligen ha utfört det hemska dådet? När Patrik blir personligt indragen i fallet ställs allting på sin spets, och Patrik måste hitta mördaren till varje pris.
Samtidigt som man får följa mordutredningen i nutid så finns det även ett kort dåtidsavsnitt i slutet av varje kapitel. Dessa avsnitt tar sin början på 1920-talet och handlar om en kvinna vid namn Agnes. Vad har egentligen Agnes med Patriks mordutredning att göra?
Stenhuggaren, som är Camilla Läckbergs tredje bok om Patrik Hedström, är liksom föregångarna väldigt bra. Den innehåller det mesta en bra bok ska innehålla, men kommer inte riktigt upp i samma klass som Isprinsessan och Predikanten. Slutet lämnas lite mer öppet här än i de andra två böckerna vilket kan vara bra på sitt sätt. Jag tycker dock att innehållet och intrigen håller lite högre klass i de två första böckerna. Stenhuggaren är ändå en bok som jag rekommenderar varmt.