Under andra världskriget utförde nazisterna ett projekt som kallades "lebensborn" projektet. Det gick ut på att ariska flickor befruktades (frivilligt eller under tvång) och födde barn som genast lämnades över i tyska rikets vård. Många år efter krigets slut är Lesleys mamma fortfarande ärrad av händelserna i Tyskland. Hennes psykiska hälsa försämras hela tiden och hon och familjen flyttar ständigt runt till nya platser för att försöka finna ro. Lesley som är äldst påverkas givetvis av mammans oro och när mamman går till ytterligheter, då hon finner en grannpojke som liknar det barn hon lämnat bort, tvingas Lesley till handling...

Hayden skriver oftast dokumentära romaner om de problembarn hon jobbat med som lärare. Men hon har också gett ut två vanliga romaner, varav detta är den ena. Böcker om förintelsen och nazisternas handlingar under andra världskriget kommer aldrig mista sin aktualitet. Men trots att denna berättelse är baserad utifrån en verklig historia är den överarbetad och lite väl dramatisk. Positivt är att Hayden inte fördjupar sig i snaskiga detaljer utan försöker skildra moderns känslouttryck och därmed skapa medkänsla hos läsaren. Trovärdigast skildras den yngre systern, som fanatiskt fördjupar sig i allt som har med förintelsen att göra. Hennes kamp för att förstå sin mamma känns mycket intressant och i mitt tycke hade berättelsen fått en annan tygnd om hennes berättelse betonats mer. Sammantaget blev jag allt mer likgiltig för personernas öde, ju längre boken skred. Just därför kan jag inte ge "Solrosskogen" mer än en svag trea. Den känns platt.

Betyg 3

Denna bok går inte i Torey Haydens vanliga stuk. Jag gillar den skarpt ändå. Historien är tragisk, gripande och fint skildrad.

Betyg 4

Intressant som övriga böcker!!

Betyg 3