Spännande titel, onekligen. Men sedan tycker jag inte att händer så mycket i den kritikerhyllade poeten Bruno K Öijers ”Medan giftet verkar”. Poemen växlar mellan att vara omedelbara, svårförståeliga och direkt obegripliga. För att till fullo förstå och därmed greppa de budskap som Öijer vill förmedla tror jag att man måste ha läst några av författarens tidigare alster (vilket jag inte gjort) alternativt vara införstådd med författarens levnadssätt (vilket jag inte är). Avslutningsvis tror jag att dikterna skulle lyftas flera nivåer av att bli upplästa av författaren själv (med sin högst särpräglade recitationsstil).

”under ett kort ögonblick
kretsar mina tankar kring den avlånga
glänsande mässigskikaren
och vad som utspelades i ditt ansikte
alla nätter du sköt ihop den
och hörde bilderna krossas därinne”

Betyg 2

Öijer har ett en förmåga att skapa ord som ingen annan.Hans svärta kan tyckas ogenomtränglig,närvaron ger ingen respit,men i slutänden känner man sig nästan styrkt av Öijers lyrik.Trpts svärtan,trots sorgen som nästan alltid lyser igenom.
Bruno K Öijer kan den svåra konsten att måla med ord,enklare kan det inte sägas.Man behöver inte ens leva ett liknande liv som honom,behållningen finns i hans beskrivning av tomhet,det förflutna,den kanske kommande morgondagen.
Läs.

Betyg 5