I den sjunde delen i sagan om landet Deverry, får vi stifta bekantskap med nya folk, nya delar av världen, och nya personer som för handlingen framåt. Vi får lära känna Jahdo, sonen till en råttfångare i Rhiddaer, ett rike som för Jill och de övriga i Deverry är en myt. Till Jahdos by kommer en bard från hästfolket Gel da'Thae, Meer, och han gör anspråk på ett gammalt fördrag som säger att Rhiddaers folk ska bistå hästfolket när de ber om det, och nu ber den blinde barden om en vägvisare. Jahdo blir utvald, till sin familjs och sin egen fasa. Förtvivlad följer han med den märklige barden på färden, och fylls av fasa när de blir tillfångatagna av krigare från Slavdrivarfolket. Dessa krigare anförs av en man som heter Rhodry, och han visar sig ta väl hand om fångarna, och behandlar både Meer och Jahdo med respekt.
I de nordligaste delarna av Deverry, håller Jill och några silverdolkar vakt över prinsessan Carramaena i Cadmars borg. Prinsessan är havande, och någon försöker döda hennes barn. Stämningen i borgen är spänd, och när dvärgen Otho förolämpar en lord, träder Rhodry fram för att vara dvärgens förkämpe i duellen som den förolämpade lorden kräver för att få upprättelse. När Rhodry på detta sätt räddar Othos liv, lovar dvärgen att gottgöra Rhodry genom att följa honom på hans färd på jakt efter den drake vars namn finns ingraverat i hans rosenring.
Rhodry och hans följeslagare färdas långt norrut genom trakter som är lika okända för Rhodry som för läsaren. De besöker sällsamma städer bebodda av dvärgar, de stannar till i en dweomerdold stad som styrs av en vacker kvinna som är hälften dvärg, hälften människa. Rhodry måste dock fortsätta sitt sökande efter draken, för i hans eget land är Cengarn belägrat och situationen blir alltmer förtvivlad när Alshandra av Väktarna använder sin speciella dweomer för att besegra borgen.
Det här är ännu en oerhört välskriven och mycket driven berättelse som fattar ett järngrepp om läsaren som inte släpper förrän man når sista sidan, då man strax sträcker sig efter nästa bok, för man måste ju bara få veta vad som händer sedan... Det byggs upp en mörkare stämning än i tidigare böcker, hotet blir mer främmande och samtidigt mer överhängande. Nya folkslag skapar nya mysterier, nya länder väcker nya frågor. Mytologin som vävs in i berättelsen är starkt påverkande, och man tycker sig höra drakens vingslag över sidorna. Även om jag älskar hela den här serien måste jag säga att just den här delen tillhör mina absoluta favoriter i serien. Ett måste för alla fantasyfans!