Boken är helt okej trots att detn känns ofullständig. Mycket är lösryckt och livet de lever kan jag inte överhuvudtaget identifiera mig med. Många träffande person- och personlighetsbeskrivningar räddar det handlingen inte räcker till för.

Betyg 2

Jag läste den som tonåring och dessutom på franska, men jag minns fortfarande delar av den. Cécile och hennes svala sätt var så långt ifrån mitt stormande tonårssinne man kunde komma, och jag förstod henne inte alls. Ändå en rätt vacker och melankolisk berättelse som rörde vid något inom mig. Helt otroligt att Sagan själv var tonåring när hon skrev detta.

Betyg 3

Även om Sagan var mycket ung när hon skrev denna roman, får man en känsla av att hon behärskar språket mycket bra. Men det är väl också egentligen det enda positiva jag tänker säga om den. Så fantastiskt ointressant att klockorna stannar... Jag bryr mig inte ett jota om hur dessa människors kärleksrelationer ser ut eller manipuleras!

En positiv sak till: Den är mycket kort, så lidandet blir inte långvarigt.

Betyg 2

En mycket trevlig bok jag avnöjt i 40 graders feber ett par timmar. Jag vet inte om det var febern, eller om det faktiskt var så, att boken var skrivet på ett sätt som liknas vid nikotinism. Man kan säger skriva många ironiska recensioner på titeln, men hej, tråkigare har jag haft det.

Betyg 4

Att vid 17 års ålder kunna styra människor som om de vore schackpjäser, eller som Sagan säger: att vara regissör, är ganska otroligt.

Det som fängslade mig var hennes från början kallhet mot sina bedrifter, men till slut även ångesten. Det är ju det som skiljer en människa från en pykopat.

Kanske genom språket, eller Céciles tankar lyckades Sagan verkligen med att få en att känna precis som Cécile, glädjen, lustan, ledan, felstegen, etc.

Den påminde mig till en del av filmen Föräldrafällan, men mycket djupare och inte alls humoristiskt.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag skulle kalla den här boken ett relationsdrama med psykologiska undertoner. Genren lockar mig normalt inte men det är väl värt besväret att göra en avstickare i detta fall.

Romanen är skriven i jagform. Handlingen utspelar sig på den franska rivieran där huvudrollsinnehavaren, Cécile, och hennes far, åtföljd av en ung och förmodat tillfällig älskarinna, hyr ett sommarhus. Intrigen tätnar när en vän till Céciles avlidna mor kommer på besök.

Helhetsintrycket är att boken är mycket stilsäkert och elegant skriven. Det är bra balans mellan alldagligt och konstnärligt. Det är hög och jämn kvalitet med ett par riktigt laddade scener som sticker ut.

Centralgestalterna är således på semester och befinner sig i ett tillfälligt undantag. Det är ett smart men inte direkt originellt stilgrepp att på detta sätt sortera undan för handlingen ovidkommande personer och vardagsproblem.

”Avskalat” är ett intryck som går igen i flera avseenden. Sagan skalar nästan av berättelsen lite för mycket för min smak. Vissa logiska förklaringar uteblir. Personteckningarna är extremt översiktliga men det tycks vara ett medvetet val av författaren. Ju längre från huvudplotten en person befinner sig desto mindre behöver vi tydligen veta. Först på sidan 63 av 100 får vi t ex veta att det finns en husa i det hyrda sommarresidenset. Hon viftar bara förbi utan att vi får veta namn eller ålder. Kanske är det för att spegla huvudpersonens värdering av olika människors roll i hennes tillvaro. Miljöskildringarna är också mycket sparsmakade. Det är inga långa haranger om solsken och havsbris men man känner det hela tiden ändå. Boken är väl värd sin plats i litteraturhistorien.

Betyg 4

Det känns både naivt och något förlegat. Upplägget är ju intressant men personerna i berättelsen framstår som statister och pappersfigurer. Deras inbördes relationer och persondynamik blir rätt ointressant. Långrandigt. Tack och lov var romanen bara på 130 sidor.

Betyg 2

Det intressantaste med denna berättelse är Céciles objektiva och kalla syn på sin egen bekvämlighet och egoism. Hon är så väl medveten om allt hon gör och säger. Ändå gör hon det. En kylig självupptagenhet med medveten manipulationsförmåga. Relationen far och dotter är på många sätt diskuterbar.

Betyg 4

Den här dekadenta sommarskildringen var rätt kul att läsa, enkelt och okomplicerat. Men slutet, det drabbade oerhört i sin stora känsloväxling, och höjde läsupplevelsen.

Betyg 4

Den bortskämda 17-åringen Cécile tillbringar sommarlovet på Rivieran med sin lättsinnige far Raymond.. Solgassande och lättjefulla dagar varvas med besök på inneställen med likasinnade vänner och mycket alkohol. Cécile är van vid den livsnjutande faderns olika älskarinnor och betraktar dem med vänligt överseende, hon vet att de är utbytbara. Men så kommer en bekant på besök, den bortgångne moderns väninna Anne Larsen. Hon är en annan sort, stram, högklassig och intelligent. Hon vill att den lata Cécile ska studera på sommarlovet för att klara den examen hon missade i våras. Cécile räknar med att kunna smita undan och förväntar sig stöd av sin kravlösa fader. Men till hennes fasa dumpar han sin älskarinna och tillkännager att han ska gifta sig med Anne. Nu väntar ett annat liv, hon fruktar att den ordentliga Anne kommer att hålla far och dotter i strama tyglar.
Så Cécile smider grymma planer för att så split och skilja de tu åt. Till sin hjälp tar hon den försmådda älskarinnan och sin egen sommarflirt Cyril. Hon tror knappt själv att det ska fungera, men är för ung för att förstå erotikens inbyggda kraft och allt tar en ände med förskräckelse...

Det är otroligt att Francoise Sagan bara var nitton år när hon skrev denna briljanta bok! Den hårda och tydliga stilen varavas med skärpta och välfunna formuleringar som tyder på en livserfarenhet som är få ungdomar förunnat. Vilket är tur, det är ingen livsstil som unga människor mår bra av. Karaktärerna är väl skildrade, några snabba penndrag och man känner dem. Det man som läsare undrar över är vad den kloka och självständiga Anne ser hos den svaga Raymond? Men kärleken är blind och dess kraft är lika underbar som förfärlig.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)