Jag är inte så förtjust i Val McDermids böcker om Kate Brannigan men jag köpte på mig flera stycken på en gång så det är bara att beta av dem.

Blå gener tillhör trots allt en av de bättre i serien. Liksom i de andra böckerna om Kate Brannigan har författarinnan gjort en grej av att göra så många och långsökta liknelser som möjligt. Det blir ganska tröttsamt i längden och jag retade mig på dem hela tiden.

Betyg 3

Genren brittiska deckare är förmodligen den mest konkurrensutsatta i branschen. Det måste vara riktigt bra för att upplevas bra.

Val McDermid sticker ut en smula med sin käcka privatdetektiv Kate Brannigan. Det är lättsamt tempo med en hel del lustigheter. Kul, så långt.

Som i de flesta deckarbokserier blir det alldagligt. Vi får lite olika röda trådar blandat med några privata angelägenheter. Blekt, så långt.

Storyns kärnfråga förtjänar större utrymme; Är det möjligt att låta två kvinnor göra barn med varandra? Intressant, så långt.

Sammantaget en lättsmält vardagsdeckare.

Betyg 2