Fy sjutton vilken bra bok! Helt klart den bästa Peter Pohl-boken, men sorglig i högsta grad. Jag satt och storlipade nästan hela tiden. Peter Pohl har en förmåga att gripa tag i läsaren. Och den här boken släpper inte taget. Jag älskar verkligen den här boken, den är visserligen lite seg men det behöver absolut inte betyda att den är dålig. Åh, läs den här boken, men gör det inte offentligt, det är hög gråt-risk.