Inledningsvis, Boris Pasternaks mastodontroman ”Doktor Zjivago” är på det hela taget att betrakta som en bra roman, en roman som otvivelaktigt förtjänar respekt. Trots detta var min besvikelse efter läsningen enorm, faktum är att jag aldrig tidigare (vad läsning anbelangar) upplevt en större besvikelse. Mina huvudsakliga invändningar mot boken är till antalet tre stycken:

1. För det första, trots att boken spänner över drygt sexhundra sidor var det för mig som läsare svårt att få något grepp om huvudpersonerna. Detta kan ha att göra med skildringen på karaktärsplanet är mer beskrivande än förklarande. Enklare uttryckt: Ett utmärkande drag för romanen är författarens förkärlek till noggranna redogörelser över människornas agerande snarare än deras tänkande. Ett sådant berättartekniskt upplägg lämpar sig säkert väl för filmens värld (och som filmmanus), men som skönlitteratur betraktad passar den inte alls min personliga smak. Jag vill nämligen hellre få en beskrivning av hur huvudpersonerna reflekterar kring de företeelser som utspelar sig i boken. Av detta följer att Juri, Lara och Pasha förblev främlingar för mig boken igenom, främlingar vars beteenden jag inte alltid förstod mig på.

2. För det andra, meningarna är överlag alltför omfångsrika. Även om språket är bländande vackert så försämras själva läsupplevelsen av meningar på upp till en halv sida. Möjligen är det min ovana vid dylika textmassor som föranleder denna åsikt men störande var det.

3. För det tredje (och som ett resultat av de två ovanstående invändningarna), tycker jag att boken bitvis tenderar till att bli seg. Vissa avsnitt förstår jag inte alls varför de tagits med då de inte tillför berättelsen någonting av värde - för första gången upplevde jag att myten om de ryska klassikernas seghet faktiskt kan ha viss relevans.

Trots ovanstående invändningar är boken inte alls dålig, tidsskildringen såväl som miljöbeskrivningarna är genomgående utmärkta och den episka kärlekshistorien gråtmilt realistiskt. Efter att ha läst boken kan jag äntligen tillåta mig att se David Leans filmatisering från 1965. Jag har en aning om att filmen faktiskt kan vara bättre än boken. Slutligen (och som en parentes) Juri Zjivago är inte doktor utan läkare!

Betyg 3

Boris Pasternak skrev en bok om livsöden under en hård period av ryssland historia, ser man boken till helheten så finner man en bok i många dimensioner, jag tycker att den är ett klart mästerverk som förtjänar den goda kritik den har fått.

Betyg 5

Mycket bra. Imponerande. Rikt njutbart språk. Djup och innehåll och äkthet som fängslar och bjuder ett stimulerande motstånd. Ska avnjutas i lagom takt. Inte slö eller snabbläsas. Jag kommer att minnas denna roman som en av de bästa jag läst. Som Turgenjevs, Tolstoys och Tjeckovs bästa.
Gör likheter mellan oss nordbor och ryssar, (kynne, natur, mystik, årstider mm) att man känner sig så hemma när man läser dem?

Betyg 5