Oerhört detaljerade barndomsminnen. Nästan stillbilder, plockas fram genom huvudpersonens lyssnande på gamla kassettband. Inte dumt alls, ibland blir det lite stillastående med den stora mängden detaljinformation (smak, lukt syn i väldigt många beskrivningar). Men ofta funkar det bra. Särskilt några scener är väldigt intensiva, en av dom (i Svenska minnen nästan obligatoriska antar jag) ute-med-farsan-på-vinter aka sk. "pjäxminne" är extremt intensivt och mattas bara lite av att man läst liknande förut.
[spoiler] storyn är att sonen omvärderar pappan, först får vi se indealiserade minnen, senare andra.
Nåja, inte är det dumt och inte är det långt och på slutet får man en knorr som är helt ok. Extra bonus blir det om man läst Fredrik Eklunds (Sigges lillebror) bok: "Bananflugornas herre"