Invisible Monsters var den tredje boken av Chuck Palahniuk som jag läste och som de två tidigare böckerna var blev jag inte besviken. I enormt korta drag handlar den om en foto modell vars utseende blir förändrat genom ett skott genom käken som i sin tur flög ut ur bilfönstret och som slutligen blir bortförd av fåglar, det är om hennes relationer både till familj, vänner och till den allmänna verkligheten. Precis som i de två andra (Choke och Fight Club) innehåller Invisible Monsters oerhört mycket svart humor samt en rejäl känga mot dagens moraliska standard, storyn är också den precis som de andra komplex och bjuder på många svängar och twistar man inte väntat sig. Det som framförallt skiljer det här verket från mycket av det jag tidigare läst är hur författaren väljer att lägga upp tidslinjen. Aldrig tidigare har jag stött på ett verk vars tidslinje är lika krokig och hoppig som i Invisible Monsters. Den är kort och gott enormt fragmentalisk och under bokens gång blir man matad med små fragment som man sätter på plats ju längre in i boken man kommer. Det står till och med i inledningen att ungefär att: detta är en bok som är medvetet skriven på ett sätt så att den ska uppfattas som rörig och ibland oklar. Jag personligen älskar när man som läsare får aktivt delta i hur berättelsens ska uppfattas och det får man i den här boken, det finns inte enligt mig tråkigare böcker än när allt serveras på små välpolerade silverfat.

Betyget blir en 4 på gränsen till femma.

Betyg 4

Haha, ja, vilken bok! Slutet var minst sagt oväntat.
Boken satte i alla fall för mig ord på den läskigt stora fokus som finns på skönhet, ungdom och kroppar idag. Jag har haft svårt att få fram vad jag menat i diskussioner tidigare, men nu är det, okej, det är fortfarande inte lätt att förklara för tonåringar (och andra) hur mycket utseendet faktiskt styr oss, men det har blivit mig angelägnare.
Usch, det är svårt att förklara vad jag menar, men boken är som Palahniuks andra, han är en mästare på att använda språket, han fångar känslor, skeenden och människor som ingen annan.

Betyg 4

Hahaha... älskar den här. Jättekul (svart humor, OK, men ändå). Massor av skruvade skämt och som sagt ovan, slutet är ganska överraskande.

Betyg 4