En berättelse som utspelar sig i en tysk stad strax efter andra världskrigets slut, en stad som till stora delar är ödelagd på grund av alltför intensiva bombräder. Mitt i denna förödelse finns Hans Schnitzler, soldat på rymmen efter att ha avvikit från den tyska armen. Vi får följa honom i hans jakt på mat för dagen och efter en plats att kunna kalla ett hem.
Denna fördärvade tillvaro präglas av fattigdom och girighet, men här finns även kärlek och lycka som trots en inte alltid perfekt existens sipprar fram och gör sig gällande. Det som boken enligt mig saknar och skulle behöva är en mer ingående beskrivning av karaktärerna, det känns ibland som att allt för mycket lämnas utan en djupgående skildring. Bristen på detta införlivande av bokens framträdande individer skapar hos mig ett ointresse, och boken blir stundtals smått långtråkig. Likväl är boken ingalunda dålig, men den lämnar en lite fadd eftersmak, det finns som sagt element i den som inte är utformat till perfektion. Efter vad jag har hört tror jag dock inte att detta verk är representativt för Bölls författarskap, och jag kommer att läsa fler romaner av honom för att ge honom ytterligare chanser att för mig rättfärdiga sitt mottagande av Nobelpriset.