Aleks är en 11-årig judisk pojke, som när tyskarna occuperar Polen hamnar i det ökända Warzawaghettot. Ständigt avgår transporter bort från ghettot; ingen vet vart de går. när även hans pappa och gudfar blir bortförda finns det inget annat val än att gå under jorden. Han gömmer sig i en totalförstörd vindsvåning på Fågelgatan och där blir han lika isolerad som Robinson Cruese blir på den öde ön.
Jag tyckte boken ger ett bra porträtt av vad en liten pojke skulle göra om han blev totalt övergiven. Jag har alltid tyckt att berättelser om förintelsen är mycket sorgligare än vad någon historia som man hittar på någonsin kan bli. Författaren har skrivit en halvt självbiografisk bok, som berör på ett sätt som bara historier om förintelsen kan.