En både underbar och hemsk berättelse som utspelar sig i Paris undre 1800-talets mitt. En roman innehållande vissa delar kärlek och ett fåtal lycka stunder, men mestadels beskrivs depraverad atmosfär som är kantad av fattigdom och misär. Författaren tar oss med på en resa till kvarteren i Paris där de mindre lyckligt lottade har sina hem, en miljö där nöden är stor och merparten av populationen är utblottade och var dag kämpar för att få mat på bordet. Samtidigt frodas de olika affärsrörelser där alkohol kan inmundigas. Zola skyr precis som andra naturalister, till exempel Dostojevskij, inte för något utan beskriver det mörker och vemod som existerade under denna tid på ett suveränt sätt, ingenting lämnas åt slumpen utan allt gestaltas utan eufemismer.

Det som Krogen saknar i jämförelse med verk av ovan nämnde ryske författare är den psykologiska biten, där vi verkligen får tränga in i psyket på personerna som infinner sig i berättelsen, men detta är det enda romanen i mina ögon saknar. Zola lyckas skapa en tryckande stämning med ett tema som aldrig blir oaktuellt och läsupplevelsen är enorm.

Betyg 5

Intressant skildring av Gervaise och hennes kamp för sin familj. Bra skriven och underhållande. Har fortfarande inte läst Nana, som är uppföljaren till denna roman. Nana är Gervaise dotter. Zola är en av dom stora.

Betyg 4

Betyg 4