Den här boken är ännu ett bevis på vilken otroligt skicklig och annorlunda författare Tove Jansson är. Och som tyvärr fått en viss stämpel som bara en barnboksförfattare. Toves texter är så vackra och sköra, men samtidigt starka och litterärt storslagna. Det är de allra skickligaste författarna som klarar av att skriva för både barn och vuxna samtidigt. Och som klarar av att skriva om ett barn och fortfarande vara precis lika intressanta.
Toves barndom verkar ha varit som en fantasifull och annorlunda värld. Hennes uppväxt i Finland, i en ateljé, med två konstnärer till föräldrar, en apa som husdjur och en ständig närvaro till leken och fantasin. Igenkänningsfaktorn är trots hennes annorlunda upplevelser stor, och man känner igen de tankar och funderingar som barn har. En närvaro till barnsligheten som tyvärr de allra flesta tappar när man växt upp. Upplägget i romanen gör det inte sämre, utan man ser fram emot varje liten fristående historia som boken består av.
Fint!