Andra boken jag läst av Chuck Palahniuk, Choke levde upp till mina högt ställda förväntningar men den var inte fullt så omvälvande som favoriten Fight Club. Palahniuk skriver enormt postmodernistiskt och det är lågnt ifrån alla som gillar stilen, så är inte fallet för mig dock, jag fullkomligt älskar det. Det är inte så att jag läst oerhört många postmodernistiska böcker men jag vet kriterierna för stilen, jag har hört många tycka Fight Club är "rörig" och Choke är inget undantag den, historien är ganska komplex och lämpas därför inte för någon längre redogörelse här, det jag kan säga är att den handlar om Victor Mancini (en sexmissbrukande avhoppande medicin studen), hans mamma (en dement smått förvirrad dam som ligger på ålderdomshem), Victors bästa vän Denny (även han sexmissbrukare) och "Dr" Paige Marshall. Boken bjuder på många helt oförutsägbara vändningar och twistar som jag inte kan göra annat än att älska. Någon direkt handling mer än att Victor vill få reda på sin riktiga identitet finns det inte, det är en relationsbok iklädd en härligt vardagsfilosoferande kostym uppbackad med en massa "visste du att" kunskap, och det hjälper om man har en viss allmänkunskap för att uppskatta boken fullt ut.
Den får en 4 i betyg, både för hantverket och för storyn.
Ah glömde den härligt råa humorn som stundtals får en att bryta ut i skrattattacker, världsklass.