Simoqins Profetior är en mustig fantasybok med indisk kryddning. Världen är fylld av flygande mattor,
monster och hjältar ur de Vediska Skrifterna och Upanishaderna. Boken är inte bara spännande utan dessutom
komisk; berättelsen om hur en hjälte blir en riktig hjälte, och vad det kräver i form av omskrivningar och
omtagningar är fantastiskt rolig.
Utdrag ur boken:
” Chimäran skakade argt på manen, sköt tillbaka huvudet och öppnade käften för att ryta.
–Bä-ä-ä-ä-ä-äh, sade den.
Folk glömmer ofta att chimäran är en tredjedel get. Just den
här hette Nimbupani.
–Vadå bä-ä-ä-äh? frågade krigaren.
–Käft! svarade rösten från tunneln.
Djäveln slöt ögat och surrade argt tillbaka in bakom klippan. De två skådespelarna, krigaren och chimäran,
blängde på varandra.
–Vadå vadå? frågade Nimbupani argt. Ormsvansen slutade att spruta eld och började hosta hest, så det rykte
ur dess fräsande mun.
–Det var meningen att du skulle ryta, sade krigaren.
–Det gjorde jag ju, Ali.
–Du bräkte.
–Det var getens tur att ryta, sade en sårad Nimbupani. Det är aldrig någon som gillar geten.”