Ernest Hemingway skriver som de flesta vet väldigt rakt och avskalat, En fest för livet är inget undantag från det välfungerande konceptet. Den är precis som "Green Hills of Africa" en verklighetsklidring, till skillnad från "Green Hills of Africa" tar "En fest för livet" plats i storstadsmiljöer. Den utspelar sig i huvudsak i Paris under den kulturella storhetstiden mellan världskrigen. Det är mycket dialog och möten med intressanta personligheter som Scott Ftzgerald och Pablo Picasso, den sistnämnde väldigt kort men ändå. Det är mycket diskussioner om och kring litteratur. Den beskriver hur det är att vara en kämpande författare, framförallt ser jag det som en hyllning till det enkla livet.
Boken har ingen direkt handling så det bör inte göra något om jag avslöjar de sista raderna, men för er som inte vill läsa dem kan hoppa över kommande citat ur boken.
"Men det var sådant Paris var förr i tiden när vi var mycket fattiga och mycket lyckliga."
Jag är väldigt svag för Hemingway, både för sättet han skriver och berättelserna han gav ut. En fest för livet blir en ganska odiskutabel 4.