Det här var en dålig bok som jag inte vill läsa igen för att handlingen var så konstig när den flög fram och tillbaka en urkas bok En ren etta från mig(fanns noll skulle jag ta det)

Betyg 1

"Jag tycker att boken var ganska tråkig, för det hände så lite. Dessutom var det svårt att hänga med ibland, då den hoppade så mycket i kronologin. Man orkar ändå bra läsa boken, för den är så kort. Jag tycker att boken borde ha berättat mera om miljön, och förankrat händelserna bättre i den och tiden. Jag tror nämligen att människor i genomsnitt vet ganska litet om den franska kolonin Indokina. Boken lämnar annars också vissa saker ganska oklara. Den är bara toppen av ett isberg, och kan vara läsvärd om man inte har mycket tid. ", skrev jag i min bokrecnsion.

Betyg 2

Jag begriper inte heller varför den här boken anses vara så bra, den sa mig verkligen ingenting. Det verkar kanske konstigt att en bok på ungefär hundra sidor - som dessutom handlar om förbjuden kärlek i en exotisk miljö - kan vara långtråkig, men så är det.

Betyg 2

Äh, den är inte så dålig. Det händer lite och i ett klart makligt tempo. Men om man läser den noga och ordentligt så får man kvar något annat efteråt. Det är väl en av dom där böckerna där behållningen är allt annat man tänker på när man läser den.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Boken är underbar! Den som inte tycker boken är bra borde läsa den en gång till.

Betyg 5

De stora mästarna - som presterar riktigt märkvärdig litteratur - tar upp stora och allvarliga ämnen och får dom att kännas enkla och gripbara.
De som gärna vill vara stora mästare, men som inte är det - men låtsas dom är det, presterar medioker och pretentiös litteratur. De tar upp banala och ointressanta ämnen och försöker klä dem i ett dunkelt och oprecist språk. De tar en allt för tunn historia och berättar den på ett rörigt och komplicerat sätt, för att skapa en känsla av djup komplexitet.

Älskaren är av sådan litteratur. Boken är banal, humorlös och tråkig. Utan självdistans och relevant självinsikt berättar Duras om sitt 15-åriga alterego som låter sig förföras av en rik kines i Saigon.
Det är en destruktiv relation, akompanjerad av kaotiska hemförhållanden.
Två människor som gör varandra mycket illa - men som saknar självbevarelsedrift nog att stå emot den råa lusten - bryter långsamt ner varandra i tron att det handlar om olycklig "Romeo&Julia"-kärlek.
I själva verket försöker omgivningen rädda dom från varandra. Men de vill straffa och förstöra sig själva och hjälper varandra utmärkt med det.

Detta hade kunnat vara en intressant utgångspunkt för en bok om författaren själv sett det i sin historia. Men så är det inte.
Insiktslöst försöker hon inbilla oss och sig själv att hon var ämnad att göra allt hon gjorde och att hon inte kunnat göra annorlunda.
Och på slutet försöker hon få det till att allt kanske handlade om äkta kärlek trots allt.
Bägge villfarelserna anser jag tyder på den dåliga självinsikt och självömkan som genomsyrar hela boken och gör den bedövande och dödande tråkig.

Bibbi Andersson gör tyvärr inget till för att förbättre läsupplevelsen.
Oförmögen att få liv i historien slår hon på dramaten-autopiloten genom de 4 cd-skivorna.

Fly. Spring fort. Göm er. Om ni ser denna ljudbok och har liknande boksmak som jag... Då vill ni inte läsa den här.

Betyg 1

ojoj, kanske intemin stil men om man som läsare gillar dessa former av intriger och romanens uppbyggnad så kan den nog uppskattas men inget för mig.

Betyg 2

Detta är en sådan bok som följer med en i tankarna flera dagar efter man avslutat den. Personligen tycker jag att Älskaren är en fantastisk och gripande berättelse. För den som tycker att boken är förvirrande i början är det på grund av att Duras pratar om hur hon ser på sig själv och böcker hon tidigare skrivit. "Plötsligt minns jag inte längre vad jag undvikit att berättat i de delar av mina böcker som har med min barndom att göra”. Detta är vad jag tror att Duras syfte med att skriva denna bok är. Att klargöra vad som är sanning och vad som är fikton ur hennes tidigare böcker.

Duras ställer hela tiden sig själv i centrum och berättar endast det som reflekteras i hennes ögon direkt. Inga speciella miljöbeskrivningar eller ingående förklaringar av något runtom som är ovidkommande tas upp.

Författaren ger oss en viss mängd information, hon berättar enkelt hur det var, men vill att läsaren själv ska analysera handlingarna och karaktärerna. Detta gör att läsaren dras in på ett helt annat sätt än om vi skulle få alla värderingar och tankar upplagda på ett fat.
Något som är speciellt i Älskaren är att inga känslor beskrivs, utan endast uttryck för känslor. Så som till exempel "han gråter" stället för "en stark känsla av ångest överföll honom, tårarna började sakta rinna nerför hans kinder"

Denna bok är fantastisk på det sätt att den ska kännas så opersonlig, men i och med att författarinnan inte berättar för mycket sugs man verkligen in i handlingen och man finner att boken blir otroligt personlig.

Jag skulle vilja påstå att detta är den bästa bok jag läst. Den är så perfekt balanserad från början till slut.

Betyg 5

Ingen höjdar bok... Lämnar mig oberörd

Betyg 2

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Älskaren handlar att om att "komma bort, ta sig ur det man befinner sig i." Uppvuxen med en likgiltig och vansinnig mamma som inte har någon tanke över hur favoriseringen av storebrodern påverkar hennes andra två barn negativt, börjar huvudpersonen i tidig ålder förstå att hon måste komma bort från miljön. Symptomatiskt leder det till hennes första kärleksaffär, med vilken hon slipper sin familj och istället kan hänge sig åt den åtrå som drabbar henne. Fast familjen finns alltid där för henne, trots att hon inte känner något typ av blodsband, förutom med sin lillebror. Relationen till hennes lillebror förefaller från början vara en moderlig relation där hon försöker skydda sin lillebror från den groteske, manipulative och utsugande storebrodern. Det är inte förrän hon förlorar lillebrodern (och hennes älskare) som hon inser att hon kanske till och med har älskat dem.

Boken fungerar som minnet, men med den okonventionella kärleksaffären som den röda tråden. Minnesfragment dyker upp då och då (minnet är ju inte en rak linje med början och slut) och ju längre fram man kommer i boken, desto bättre framgår helheten.

Älskaren berörde mig på ett djupt och personligt plan. Den handlade mycket om vägen för att bli en egen person och inte ha i åtanke vad andra personer anser, utan det man tycker är bäst för en är själv.

Betyg 4