Anarko-kommunismens stora namn, och en av de stora anarkistiska tänkarna brevid Michail Bakunin, Peter Kropotkin (1842-1921) har skrivit ett litet verk vid namn Anarkismens Moral. Till skillnad från Bakunin var Kropotkin teoretiker och hade en god förmåga att uttrycka sig i text.


Jag ska till att börja med erkänna att jag inte hade några höga förväntningar på detta verk, då det dels inte är ett av Kropotkins viktigare, men också pga. att dess politiska berömmelse knappt existerat. Huruvida detta beror på att verket rangordnats som politiskt obetydligt eller dåligt, eller pga. tystandet av anarkismens som ideologi vet jag inte, och ämnar därför inte gå närmare in på det.

Det jag märkte vid genomläsningen av detta lilla verk på ca 60 sidor, var att språket var utomordentligt bra. Faktum är att få politiska, klassiska verk använder ett språk på detta klara vis. Kropotkins upplägg förvånade mig även, då det är klart, välstrukturerat och utan utsvävningar som Bakunin är känd för. Detta gör att verket i mina ögon blev betydligt bättre än jag hoppats på. För Anarkismens Moral bjuder även på intellektuella beskådningar av andra klassiska tänkare, så som Adam Smith, Darwin och Locke. Kropotkin visar med det att han var en intellektuell man, som inte var rädd för konflikter eller ens berömmande av oliktänkare. Faktum är att han berömmer Smith på en hel del punkter, och diskuterar hans syn på ett enkelt och synnerligen intressant sätt, som även ett barn skulle kunnat förstå:

"Det är detta, som Adam Smith utvecklar med ett öfverflöd av exempel. Han var ung då han skref denna bok, som står så oändligt högt över hans ålderdoms arbete: "Samhällets Välstånd". Fri från varje religiös fördom, sökte han förklaringen till moralen i det mänskliga väsendets naturförhållande, och detta är just anledningen till att mörkmännen med och utan prästkappa ha tegat ihjäl denna bok"

Man kan dock, idag 2005 , klart se att en del av iaktagelserna som Kropotkin gör är inaktuella och har utvecklats betydligt. Bl.a talar han om undersökningar av myror och bins samhällen, där det tydligt är möjligt att se att dessa båda (i synnerhet myrorna) har en inbyggd solidarisk natur. Om en myra stöter på en annan myra från samma stack, utan föda delar denna med sig genast. etc.
Idag vet forskningen att sådant sker mekaniskt, dvs. att myrorna inte tänker utan styrs av lukter som drottningen sänder ut etc.

Men detta gör inte att Kropotkins slutsatser blir felaktiga, bara att de utvecklas. För slutsatsen, att moralen är inbyggd i den mänskliga naturen (och även hos djuren) kvarstår. Samtliga varelser vet och känner skillnad mellan att agera ont eller gott. Och just det att Darwins evolutionsteori faktiskt också påvisar detta genom att: det är de som skapat det bästa och mest effektiva samarbetet som överlevt etc. Med andra ord är mycket av det som tas upp intressant än idag, förmodligen pga. Kropotkins analys av samtidens hjärnor etc.

Anarkismens Moral är, förutom välskriven och ovanligt välstrukturerad, en intressant bok som kan jämföras med Kommunistiska Manifestet mer än Bakunins "Gud Och Staten". Dock berör verket den moral som anarkister bör bekänna sig till, och inte övergång till nihilism, vilket gör att den är mera ett filosofiskt verk än ett ekonomiskt politiskt.

För alla som intresserar sig för anarkism, politik och moralfilosofi känns detta som en faktiskt ovanligt bra, lättläst bok, som än idag kan bidra till moraldiskussionerna. Synd bara att Kropotkin inte gör verket större, vilket skulle gjort det betydligt mera köpvärt och intressant, i en bredare mening.

Betyg 3