Enquist skildrar livet i en norrländsk trakt strax efter förra sekelskiftet. Där skyr man allt nytt, som t ex "socialistiska agitatorer" som kommer söderifrån för att tala i byn. Honom tar de hand om på ett brualt sätt. Men ändå, visar det sig, har han sått ett frö. Flera år senare bildas en fackförening i sågen på orten, och det bli tom "strike".

Arbetarörelsen framväxt i dessa norrlandsskogar skildras stilfullt i denna roman. Men den handlar om mycket mer än det; livet i allmänhet under den här tiden skildras med mycket kärlek. En verkligt bra bok.

Betyg 4

Den unga Nicanor Marklund växer upp i Bureå i Västerbottens kustland i början av förra seklet. Starka bolagsherrar och en stark gudstro präglar de fattiga människornas liv och håller dem kvar i armod. När en av den framväxande arbetarrörelsens agitatorer kommer till orten för att organisera dem möts han med lika hårt motstånd från de han vill hjälpa som från disponenter och sågverksägare. Och storstrejken 1909 kommenterar Nicanor lakoniskt med att "det vart int så mycket". Men efter att ha sett sin morbror Aron krossas av mobbning och utanförskap vaknar Nicanor och inser att det krävs förändring. Han väljer att följa agitator Elmblad som hjälpreda, men det tar en ända med förskräckelse...

Musikanternas uttåg är en dokumentärroman baserad på händelser i författarens hemtrakter, Hjoggböle i närheten av Bureå. Berättelsen är rapsodisk med tidshopp fram och tillbaka blandat med utdrag ur föreningsprotokoll och artiklar. Dialogen förs delvis på västerbottensmål men när man väl lärt sig att "jer" betyder "är" förstår man det mesta. Allt är inte elände, som den sorglustiga episoden när föreningen skramlar ihop till en vas åt disponenten för att visa sin goda vilja. Eller när en jobbare fick uppdrag att bygga ett dass åt bolagsledningen och frågan uppstod om detta skulle ingå i strejken eller inte.

Jag har lite svårt För Enquists omvända och lite omständliga berättarteknik så om inte boken ingått i vår nätbokcirkel hade jag inte läst den. Men det var intressant att få veta att västerbottningar var så kallsinniga till fack och socialdemokrater att de gjorde gemensam sak med bolagen. Inget som LO i första hand lyfter fram när de berättar arbetarrörelsens historia... Kan även rekommendera boken till de som gillar att läsa om vår historia och om hur folk hade det för drygt hundra år sedan. Även om Enquist tydligt väljer sida drar han sin inte för att ta upp mindre smickrande inslag i arbetarnas kamp för bättre villkor. Ett minus är att titeln är tämligen obegriplig men det påverkar ju inte innehållet.

Betyg 2