Den här fick vi läsa på litteraturvetenskapen. Jag tyckte den var riktigt rolig. En klart läsvärd bok!

Betyg 4

En av mina absoluta favoritböcker. Hjalmar Bergman berättar med ironi och humor historien om den av kärlek till sonen förblindade herr Markurell. Bergman lyckas på något förunderligt vis ge en diger bakgrund och personlighet åt minsta karaktär utan att egentlige säga särskilt mycket. Själva plotten är riktigt spännande och bitvis gripande, trots att Markurell i mångt och mycket är en vidrig man så kan jag alltid känna sympati för honom. Det roar mig också att berättaren verkar se ned på var enda en av karaktärerna i boken. Full pott!

Betyg 5

Läste denna bok på kasett. Det var Börje Ahlstedt som läste in den och han gjorde det med den äran. Tyckte om boken och har läst den flera ggr. En ra klassiker.

Betyg 3

Makt. Någon som har makt är osårbar. Någon som har makt är mäktig. Någon som har makt räds andra åt. Detta framgår klart och tydligt i Markurells i Wadköping, där självaste H.H.Markurell, har makten att ruinera de flesta i staden Wadköping. Men fastän Försynen hjälper en till makten, kan den lika gärna störta den.

När Markurell får veta sanningen om sin son - som han offrat sitt liv för - blir han en levande död. Men han accepterar sanningen, han sväljer sin stolthet och han försonas.

En mycket viktig bok i svensk litteraturhistoria. En absolut femma.

"It's not the family you are born into, but the family you make"

Betyg 4

Det är den 6 juni 1913 i den lilla staden Wadköping. Dagen till ära är det studentexamen och dags för värdshusvärden Markurells son Johan, kallad gossen, att ikläda sig den vita mössan. Men studier har inte varit Johans prio ett under året och plötsligt inser Markurell att det finns en risk att gossen blir kuggad. Snabbt vidtar han mått och steg för att eliminera faran, även om metoderna är lika grova som hans anletsdrag. Men Markurell är, trots sin position som välbärgad och uppskattad borgare, av enkelt ursprung. Finess och subtilitet har aldrig legat för honom utan han tar fram det grova artilleriet direkt. Mänsklig svaghet är han väl bekant med och även lärda och bildade personer uppskattar livets goda. Men han anar inte vad livet har i beredskap åt honom, slaget kommer från helt oväntat håll och tar hårt...

Vi som är lite äldre har säkert sett den klassiska TV-versionen av Hjalmar Bergmans underhållande skröna och under läsningen ser jag hela tiden Edvin Adolphson framför mig i sin paradroll. Rödhårig, grovhuggen både i sätt och utseende och växlande mellan sentimentalitet och fräckhet, för att inte säga oförskämdhet. Jag minns också Eva Dahlgren som fru Markurell, Jan-Olof Strandberg som häradshövding de Lorche och förstås gossen, spelad av en ung Ulf Brunnberg. Filmen följer boken ganska väl men får ju inte med allt av utläggningar och miljöskildringar. Vilket inte bara är av ondo, i boken är lite väl många utdragna funderingar från i synnerhet Markurell själv. Språket är förstås utmärkt, med gammaldags formuleringar och uttryck, hur många vet t ex idag vad "vestaler" är? De många ekonomiska termerna i samband med aktieaffärerna kan bero på att Bergmans far var bankman och sonen därmed väl bekant med detaljer. Men boken är lättläst och ytligt sett munter, även om de mörka stråken är ganska tydliga. En av de stora svenska klassikerna, helt enkelt.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)