För att kunna fria till den vackra och rika Portia lånar Bassanio pengar av sin vän Antonio. Antonio i sin tur tvingas låna pengar av en man han föraktar, juden Shylock. Den senare raljerar över det faktum att Antonio som så många gånger förr häcklat Shylock, nu är i behov av hans hjälp. De kommer överrens om att strunta i ränta och istället halvt på lek, halvt på allvar sätta ett skålpund av Antonios kött i pant….

Ett klassiskt mästerverk och en av de bästa böcker jag har läst. ”Köpmannen i Venedig är ett trovärdigt tidsdokument som berättar om hur judarna uppfattades under medeltiden och hur mycket deras ocker faktiskt föraktades. Att judarna tvingades in i dylika yrken var den medeltida människan kanske inte så medveten om. I denna berättelse ställs två motsatspar mot varandra, den sympatiske kristna Antonio mot den bittra (med all rätt) juden Shylock.
Shylocks ocker ses som en föraktlig motsats till den goda kristna samarit tjänsten.
Men att vara jude verkar handla mer om egenskaper än om ras. När Jessica som är Shylocks dotter vill konventera och bli kristen försakas hon aldrig möjligheten att få tillhöra himmelriket (utom under en dialog med pjäsens narr). Det är alltså mer egenskaper än blod som avgör judens kännetecken. Shylock beskrivs som snål, elak, självisk och omänsklig (oftast i de andra rollkaraktärernas omdöme om honom – mindre gestaltad i hans egna handlingar och monologer). Samtidigt är Shylock den karaktär som är starkast i pjäsen. Han uppfattar sig själv som företrädare för en skymfad ras som inte kommer vika sig längre. Hans hämnd är inte bara hans, utan hela hans folks. Även om det är juden som pjäsen går ont åt, är det åt Shylock som Shakespeare skrivit de starkaste och mest rörande monologerna. För det är Shylocks ord som ringer kvar i öronen på läsaren när boken är avslutad. Hans ord lämnas kvar i medvetandet – och kanske var det just det – som var Shakespeares mening?

”Köpmannen från Venedig” är en klar femma, som faktiskt snuddar vid en jordgubbe. Kanske är det slutet som gör mig beklämd och inte tillåter mig hylla pjäsen allt för mycket. Men detta är en bok som alla bör läsa eller se uppföras på scen/film

”Jag är jude. Har inte en jude ögon? Har inte en jude händer, kroppsdelar, människomått, sinnen, känslor, passioner? Lever han inte av samma föda, såras han inte av samma vapen, drabbas inte han av samma sjukdomar och botas han inte med samma läkemedel som en kristen, känner han inte likt en kristen sommarens värme och vinterns köld? Blöder inte vi om ni sticker oss? Skrattar inte vi om ni kittlar oss? Skulle inte vi hämnas om ni kränker oss?
Liknar vi er på alla andra sätt, måste vi likna er också på det sättet. Om en jude förorättar en kristen, vad bjuder den kristliga ödmjukheten? Hämnd! Om en kristen förorättar en jude, vad lär oss de kristnas exempel om tålamodet? Hämnd! Den ondska ni lär ut skall jag praktisera. Och jag ska göra allt för att överträffa läromästarna.” Shylock i akt III, scen I

5

Betyg 5

En fascinerande historia som etsar sig kvar i minnet. Riktigt bra!

Betyg 4

Jag gillar det här, det innehåller både lite hederliga prinsessor, desperata friare och onda människor. Skulle kunna bli en bra Disney-film fast då utan pantsatta kilon kött ur den egna kroppen och liknande saker. Egentligen är intrigen fantastisk och man får gärna tänka lite på den religiösa aspekten i historien. de kristna får ju inte driva en bank vilket judarna däremot får och för det beskylls de för att vara giriga.

Betyg 4