HANDLING: C. är av adlig härkomst och lever ett lugnt och lyxigt liv på ett slott i Westfalen. Han är undervisad i Pangloss filosofi som hävdar att vi lever i den bästa av världar och C. är också övertygad om att så är fallet. Dock drivs han bort fr. slottet då han förälskar sig i Kunigunda – som också bor på slottet - eftersom han inte kan mäta sig med henne i hovlig rang. Efter att ha sparkats ut ur slottet förändras hans tillvaro dramatiskt. Han blir tillfångatagen, pryglad och får springa gatlopp då han inte erkänner att han älskar bulgarernas konung utan endast Kunigunda. Men blir då han nästan är ihjälslagen benådad av konungen, som får veta att C. endast är en ung metafysiker som inte känner till mycket om världen. Istället tvingas han ta värvning för bulgarerna och får uppleva de allra hemskaste krigsupplevelser, bla. utslagna hjärnor som simmar på marken. C. lyckas dock fly. Detta blir upptakten till det brutala äventyr som följer. På Candides resa som sträcker sig över hela världen får han bl.a. uppleva en jordbävning i Lissabon, skeppsbrott och olika personers berättelser, den ena olyckligare än den andra.
Ingenstans tycks världen vara harmonisk, men C. tycks ändå alltid finna ljusglimtar i tillvaron, t.ex. då han återfinner sin lärare Pangloss. Denne lärares filosofi, tillsammans med C:s godtrogenhet, är dock en bidragande orsak till vedermödorna. Tex. då han erkänner inför inkvisitionsdomstolen att syndafallet är nödvändigt i den förutbestämda harmonin. Detta leder till att Pangloss hängs och C. blir piskad. De bägge överlever dock detta och återses i ett senare skede.
Det finns två saker som driver Candide att orka leva – trots alla påfrestningar – den ena är Pangloss lära: att allt ont är nödvändigt för det allmänna goda, det andra är kärleken till Kunigunda: att få återse henne. I det ena fallet ifrågasätts till sist Pangloss filosofi när svårigheterna blir outhärdliga, så att C:s resa blir ett sökande efter den bästa av världar – som tycks finnas i Inkalandet Eldorado. Dock i Eldorado, som C. kommer till av en slump, finns inte Kunigunda. Men där finns inte heller några kyrkliga institutioner, domstolar eller fängelser. Eldorado är ett slags positivt anarkisamhälle, där inte ens deras ledare är förmer än ngn annan. Materiellt sett är Eldorado ett paradis, marken är betäckt av ädelstenar och ofantliga rikedomar. Men ingen tycks äga dessa – eller omvänt – alla äger allt kollektivt. Inte heller kostar lyxmaten något - som Candide får åtnjuta -, det finns inget betalningsystem utan all kost underhålls av staten. Men den totala jämlikheten (allting blir likgiltigt) tillsammans med avsaknaden av Kunigunda driver Candide att lämna landet, fullastad med diamanter.
Med sin nya rikedom blir Candide vänligare behandlad av vissa personer, men dessa lurar den naive Candide som på olika vis blir av med nästan hela sin förmögenhet. Han träffar en annan lärd man vid namn Martin, som i kontrast till Pangloss tror på två principer: en god och en ond, och till skillnad fr. Pangloss är Martins filosofi grundad på egna erfarenheter.
Om den ena halvan av boken handlar om hur människor är och blir olyckliga pga. fattigdom och fysisk och psykisk smärta, handlar den resterande delen om välborgade personer som även de tycks vara lika eländiga, t.ex. vid besöket i Italien träffar C. en rik men uttråkad man.
Ingen tycks vara lycklig. Historien ändar dock med att Candide återträffar sin Kunigunda men att hon pga. hennes fruktansvärda öden – våldtagen, magen uppsprättad, slavinna - har blivit ful och nästan outhärdlig att leva med. C. köper henne fri och tager henne till maka. Dock diskuterar Pangloss, Candide och Martin om det metafysiska/moraliska ondas problem utan att komma fram till en lösning. Men av en ren händelse stöter de på en gammal man som tycks vara tillfreds med sig själv. Denne man bryr sig varken om onda eller goda handlingar eller vad som händer i omvärlden, han vill bara bruka sin lilla jordplätt. Arbetet håller ledsnaden, lasten och armodet borta. Detta påverkar de alla och de kommer överens. Fast alla med sina egna tolkningar av innebörden. Candide avslutar med ”låt oss odla vår trädgård”
PANGLOSS FILOSOFI: Symboliserar en orubblig auktoritetstro på Leibniz filosofi. (vetenskapliga dogmer) Pangloss karaktär ändrar sig aldrig inte ens då han empiriskt erfar motsatsen: (hängd, dissekerad, piskad, slav).
Han säger att ”det passar sig inte att ändra åsikt om man är filosof”. Enligt Voltaire håller inte Leibniz teori i den empiriska verkligheten – möjligtvis bara teoretiskt. Pangloss fil. säger i princip att ”det finns inget ont som inte för med sig ngt (större) gott”
CANDIDES TROSKYLDIGHET: ”Offer” för Pangloss lära, eller människans självförvållade omyndighet (Kant), men då han ändrar sig frigörs låsningarna från sina uppfostrade moraliska läror, d.v.s. han förstår innebörden av att ”odla sin trädgård” - till skillnad fr. Pangloss - och blir därmed upplyst. (Voltaires egen uppfattning)
MARTINS FILOSOFI: Motpol till Pangloss, en skeptiker/pessimist, ”det finns inget gott som inte för ngt ont med sig”. Inte heller Martin blir upplyst, då han anser att ”odla sin trädgård” är förenlig med en ”dräglig tillvaro” (balans mellan principerna)
KÄRLEKEN TILL KUNIGUNDA - o det sista mötet med henne: kan symbolisera känslan och dess underlägsenhet inför den förnuftiga realiteten (genomgående tanke i Upplysningen): Det är förnuftigt att anta att hennes hemska erfarenheter har satt sina spår, samt att Candides kärlek försvagas då K. förändrats både som person och till utseendet.
ELDORADO: en utopi, d.v.s. håller inte som verklighet ens för Voltaire (avskilt land, C. lämnar, allting blir likgiltigt, överdrivet beskriven)
ODLA SIN TRÄDGÅRD: Kan påvisa en skepsis till filosofin som rättesnöre i livet för att besvara moraliska frågor ”vad är relationen mellan gott/ont”. Både Martin och Pangloss kan ha lika rätt. Det bästa är att undvika frågorna och istället arbeta. Kan även tydas som vi måste undvika doktriner som inte tillåter oss att själva tänka fritt. Vi måste odla/bilda våra egna erfarenheter, trädgården kan vara en sorts plattform för dessa odlingar. (teorier om mänskliga rättigheter, tryckfriheter och censurförbud)