Burman har med sin debutroman valt att beskriva kvinnors liv i flera olika tidsepoker. Dessutom lyckas hon väva in ett mysterium - maskerat till ett forskningsprojekt - som faktiskt är väldigt spännande att följa.
Huvudpersonen - Elisabet Gran - rör sig fysiskt över stora delar av Europa och mentalt flera hundra år tillbaka i tiden. Författaren klarar detta tämligen väl, men titt som tätt kan något effektsökeri skönjas. En detalj som fallaer mig in är breven som skrivs om Titanics undergång. Det känns mer som en flirt med läsaren, att få densamme att hajja till och tänka "aha! Det där känner jag också till!". Fler sådana exempel finns, tycker jag, och det sänker helhetsintrycket.
Dock, som helhet, ett bra grepp, bra skrivet, och mycket lärorik läsning, snyggt förpackat.